EU-domstolen ogillade på torsdagen samtliga sju mål som Polen drivit mot EU:s klimatpaket Fit for 55. Därmed står bland annat kravet som i praktiken stoppar nya bensin- och dieselbilar 2035 och den nya utsläppshandeln för drivmedel och uppvärmning, ETS2, fast. Polen hade krävt att lagarna skulle ha klubbats med enhällighet och därmed kunnat stoppas med veto. Enligt Polen skadar lagarna folkets välfärd.

Polen ville få sju av paketets lagar ogiltigförklarade. Det gällde bland annat koldioxidkraven för nya personbilar och lätta lastbilar, utsläppshandeln och den nya ETS2, koldioxidtullen CBAM och energieffektivitetsdirektivet.

Kärnan i Polens talan var att lagarna i grunden var skatteliknande eller ingrep i landets energiförsörjning. I så fall hade EU-fördraget krävt enhällighet i ministerrådet, och Polen hade kunnat lägga in sitt veto.

Domstolen höll inte med. Enligt domstolens pressmeddelande har ingen av de sju lagarna som huvudsyfte att påverka ett medlemslands val mellan olika energikällor.

Sex av dem hör till miljöpolitiken och energieffektivitetsdirektivet till energiområdet. I båda fallen beslutar parlamentet och rådet tillsammans, och rådet med kvalificerad majoritet.

Domstolen slår också fast att undantagen från det vanliga lagstiftningsförfarandet ska tolkas snävt. Att en miljölag får indirekta effekter på andra områden räcker inte för att kräva enhällighet.

Dyrare energi inget argument

Polen hävdade även att lagarna skadar folkets välfärd, bland annat genom högre energipriser och förlorade jobb. Domstolen avfärdade det med att EU-fördraget räknar upp välfärd, hållbar utveckling och miljöskydd som mål utan någon inbördes rangordning.

De troliga effekterna av en lag ska inte heller vägas in när man avgör vilken rättslig grund den ska vila på. Sådana bedömningar är enligt domstolen till sin natur spekulativa.

EU:s lagstiftare har dessutom ett brett utrymme när det gäller komplexa politiska, ekonomiska och tekniska val. En lag kan bara underkännas om den är uppenbart olämplig, och domstolen pekar på att EU tagit hänsyn till medlemsländerna genom bland annat den sociala klimatfonden.

Enligt den polska nyhetsbyrån PAP ska Polen dessutom stå för parlamentets och rådets rättegångskostnader. EU-domstolens domar kan inte överklagas.

Morawiecki stämde – Tusk lät målen ligga kvar

Fit for 55 lades fram av EU-kommissionen i juli 2021. Målet är att minska EU:s utsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990, och de lagar som Polen angrep antogs under 2023.

Flera av dem klubbades under Sveriges ordförandeskap i ministerrådet våren 2023. Dåvarande EU-ministern Jessika Roswall (M) har själv sagt att Sverige då ”rodde” Fit for 55 i hamn.

Talan väcktes 2023 av den dåvarande Lag och Rättvisa-regeringen under Mateusz Morawiecki, med klimatminister Anna Moskwa som drivande. Donald Tusks EU-liberala regering, som tog över i december samma år, valde att inte dra tillbaka målen.

Polen var ensamt om att rösta nej när rådet i mars 2023 antog de nya bilkraven. Italien, Rumänien och Bulgarien lade ned sina röster.

Moskwa framförde i juni 2023 till Radio Zet att förbudet saknade en analys av de sociala och ekonomiska konsekvenserna, vilket hon kallade skandalöst.

– Lösningen med förbudet mot förbränningsbilar 2035 är ofördelaktig för alla europeiska ekonomier, sa hon.

Det är inte första gången Polen förlorar på den linjen. 2018 ogillade domstolen en polsk talan mot utsläppshandelns marknadsstabilitetsreserv, där Polen också hävdade att beslutet påverkade landets energimix.

Det här betyder 2035-kravet och ETS2

Bilkraven innebär att nya personbilar och lätta lastbilar som säljs i EU från 2035 ska vara utsläppsfria vid avgasröret, räknat över hela tillverkarens flotta. I praktiken stoppar det nyförsäljningen av bensin- och dieselbilar, medan bilar som redan rullar inte berörs.

ETS2 är ett nytt utsläppshandelssystem för bränslen till vägtrafik och uppvärmning av byggnader. Det är bränsleleverantörerna som måste köpa utsläppsrätter, men kostnaden förs vidare till kunderna vid pumpen och på värmeräkningen.

Systemet skulle ha startat 2027 men sköts i våras upp ett år till 2028, när EU:s klimatlag ändrades. Utsläppen i de berörda sektorerna ska minska med 42 procent till 2030 jämfört med 2005.

CBAM är en slags koldioxidtull vid EU:s yttre gräns. Den belägger import av bland annat stål, cement, aluminium, gödsel, el och vätgas från länder utanför EU med ett pris på de utsläpp som uppstått vid tillverkningen.

Syftet är att utländska varor inte ska kunna säljas billigare än europeiska bara för att de producerats utan samma klimatkrav.

Så kan det slå mot svenska bilister

Sverige har valt att tillämpa ETS2 bredare än EU kräver. I princip all förbränning av fossila bränslen utanför det befintliga utsläppshandelssystemet omfattas, även drivmedel i jord- och skogsbruket.

Bränslebranschens organisation Drivkraft Sverige räknade i februari med att ETS2 kan höja pumppriset med 1–2 kronor litern om utsläppspriset hamnar vid systemets mjuka pristak. Med de priser som gällde i terminshandeln under 2025 skulle höjningen i stället bli 2–3 kronor. Organisationen påpekar själv att bedömningen är osäker, eftersom systemet ändras innan handeln ens har börjat.

Regeringen och Sverigedemokraterna lovade 2024 att konsumenter och företag fullt ut ska kompenseras för prishöjningarna vid pumpen, men hänvisade till en kommande utredning. SD vill dessutom att Sverige verkar för att ETS2 avskaffas, och annars att lant- och skogsbruket undantas.

Samtidigt hör Sverige till utsläppshandelns försvarare. I oktober skrev Ulf Kristersson (M) tillsammans med Danmarks och Finlands statsministrar till EU:s ledare och varnade för att luckra upp utsläppshandeln.

Även när det gäller bilarna anser regeringen, enligt en faktapromemoria från februari, att 2035-kravet ska förbli den grundläggande principen.

Östeuropa kräver uppskov

Striden om ETS2 är långt ifrån över. Inför EU-toppmötet den 15–16 oktober krävde Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungern, med stöd av Italien och Grekland, att starten skjuts upp till minst 2030.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš gav enligt den tjeckiska tidningen Echo24 sina kolleger en tydlig varning.

– Om ni vill ha ETS2 garanterar jag att ni förlorar valen.

Toppmötet beviljade inget uppskov. Kommissionen uppmanades i stället att på nytt bedöma systemets effekter, särskilt dess utformning och skyddsmekanismer. Startåret 2028 ligger tills vidare kvar.

Även Polens premiärminister Donald Tusk har drivit på för att skjuta upp ETS2 och Polens president Karol Nawrocki motsätter sig utsläppshandeln.

Domen betyder inte att 2035-kravet är hugget i sten. Kommissionen föreslog i december 2025 att kravet sänks från 100 till 90 procent, efter varningar från bilindustrin och påtryckningar från bland annat Tyskland.

Europaparlamentets miljöutskott röstade den 4 november för en något mildare linje, med ett krav på 87,5 procent. Parlamentet i sin helhet har ännu inte röstat, och därefter ska en kompromiss förhandlas fram med medlemsländerna.

LÄS ÄVEN: Så mycket kommer nya EU-regler att höja bensinpriserna