EU-kommissionen pekar ut Sverige som ett av nio länder som inte gör tillräckliga framsteg mot unionens utsläppsmål. Bakgrunden är att Tidöregeringen, efter krav från SD, sänkte reduktionsplikten och skatterna på bensin och diesel för att lätta på hushållens kostnader. Nu kräver EU att den svenska regeringen lämnar en åtgärdsplan – ett krav som i praktiken kan innebära att drivmedlen blir flera kronor dyrare igen.

I måndags presenterade kommissionen sin årliga rapport om hur EU-länderna ligger till mot klimatmålen. Där bedöms Sverige, tillsammans med bland andra Tyskland och Italien, inte göra tillräckliga framsteg. Det framgår av EU-kommissionens klimatrapport.

Bedömningen gäller inte Sveriges totala utsläpp, utan utsläppen från inrikes transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, mindre industri och avfall.

Det är de utsläpp som ligger utanför EU:s utsläppshandel och regleras i den så kallade ansvarsfördelningsförordningen. Varje land har ett bindande mål till 2030 och ett tak för hur mycket som får släppas ut varje år.

LÄS ÄVEN: Sveriges klimatavtryck negativt – igen

Sverige ska halvera de här utsläppen till 2030 jämfört med 2005, vilket är ett av de skarpaste kraven i EU. Fram till 2023 låg Sverige tydligt under sitt årliga tak.

Men 2024 överskreds taket med 1,9 miljoner ton, och 2025 med 3,0 miljoner ton, enligt kommissionens siffror. Utsläppen i de här sektorerna ökade med 13,5 procent mellan 2023 och 2024, mer än i något annat EU-land.

Flera kronor billigare diesel

Ökningen kom efter att regeringen sänkte reduktionsplikten, alltså lagkravet på att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel, och sänkte skatten på drivmedel. Från den 1 januari 2024 sänktes plikten från 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin till 6 procent för båda.

Syftet var att lätta på kostnaderna för hushåll och företag. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sa när förslaget lades fram:

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiet: Finansiera höjd reduktionsplikt med ny vägskatt

Regeringen räknade då med att dieselpriset redan 2024 kunde bli upp till 5,50 kronor lägre per liter, inklusive moms, jämfört med om reduktionsplikten hade lämnats oförändrad på den tidigare inslagna vägen.

Konjunkturinstitutet har i efterhand skattat att policyändringen sänkte dieselpriset vid pumpen med cirka 4,40 till 4,60 kronor per liter. När plikten sänktes sjönk Circle K:s riktpris med 4,27 kronor på diesel och 1,15 kronor på bensin.

LÄS ÄVEN: Nya EU-avgifter kan driva upp bränslepriserna till 40 kronor litern

Utan sänkningen hade alltså dieseln varit flera kronor dyrare per liter. Bensinen blev mer blygsamt billigare, omkring en krona vid pumpen när plikten sänktes, tillsammans med de skattesänkningar som också genomfördes.

Den 1 juli 2025 höjdes reduktionsplikten från 6 till 10 procent, samtidigt som skatten sänktes för att parera priseffekten.

Sverige i botten – på utsläppen

Samtidigt står sig Sverige starkt när hela klimatbokslutet räknas. I samma kommissionsrapport minskade Sveriges totala nettoutsläpp med 11,3 procent under 2025, den näst största minskningen i EU efter Slovenien. För EU som helhet sjönk nettoutsläppen med 1,6 procent.

LÄS ÄVEN: Bensinen kan bli ÄNNU dyrare – tre höjningar staplas

Enligt Eurostat hade Sverige 2024 de lägsta inhemska nettoutsläppen per person i hela unionen: minus 0,6 ton koldioxidekvivalenter, när skogens och markens upptag av koldioxid räknas in. Sverige var det enda EU-landet med negativa nettoutsläpp per person.

Men i underkännandet räknas skogens kolsänka bara in i begränsad omfattning, som mest 4,9 miljoner ton under perioden. Sverige får dessutom föra över högst 5,2 miljoner ton från utsläppshandeln.

LÄS ÄVEN: Myndigheten säger ja till fem års straffskatt på bensinbilar

Kommissionen bedömer ändå att det inte räcker med den politik som redan är beslutad. Prognosen är att utsläppen i de berörda sektorerna har minskat med 45 procent till 2030, fem procentenheter från målet.

Åtgärdsplan inom tre månader

Därför ska Sverige lämna en plan med korrigerande åtgärder. Samma krav riktas mot Österrike, Kroatien, Cypern, Tyskland, Italien, Irland, Litauen och Malta. Enligt EU-reglerna ska planen lämnas inom tre månader när kommissionen begär det.

Kommissionen pekar inte ut exakt vilka åtgärder Sverige måste vidta. Men de verktyg som snabbt minskar utsläppen i just den här sektorn är väl kända: högre inblandning av biodrivmedel och högre skatt på bensin och diesel.

Regeringens egen styrmedelsutredning föreslog i maj i år just det, med en höjd reduktionsplikt och högre drivmedelsskatt. Utredaren Svante Mandell räknade med att priset vid pumpen skulle behöva öka med ungefär tre kronor per liter.

– Allting tyder på att på den nivå den är i dag, som är 10 procent för bensin och diesel, inte kommer att räcka för att nå klimatåtagandet till 2030, sa Mandell till Sveriges Radio Ekot.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringens utredare: Höj reduktionsplikten – annars missas ”klimatåtagandet till 2030”

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) avfärdade då förslaget.

– Utredningen tillsattes för två år sedan, före Trump och Irankriget. Att i det här läget höja drivmedelspriserna kraftigt för att försvåra för människor vore en dålig idé, sa hon till SVT.

LÄS ÄVEN: EU-domstolen tvingar på Polen klimatpaketet – landet får inget veto