En man har häktats misstänkt för inblandning i stölder av så kallade trafiksäkerhetskameror längs vägarna norr om Stockholm. Men den häktade är av allt att döma inte rysk agent. Istället rör det sig om en 20-årig fortkörare som tidigare i år åkte fast på grund av en sådan kamera.
– Sedan är det ytterligare två som begärts häktade i samma ärende, säger åklagare Rickard Wahlqvist till Samnytt.

Det är den 27 augusti i år som polisen i Region Mitt berättar att ett ”stort antal fartkameror” stulits längs länsväg 292 mellan Tierp och Österbybruk. ”Enligt en förbipasserande, som kontaktade polisen, ska skåpen vara öppna och sladdar ska hänga ut från dem”, skriver myndigheten i en händelsenotis.

Stöldvågen följs av larm om fler stulna fartkameror. Tre dagar senare rapporteras att ett femtiotal kameror försvunnit på liknande sätt i Stockholmsområdet. Inom några veckor har antalet stigit till över hundra, totalt, i och runt framför allt Stockholm, Sörmland och Bergslagen.

Ryssland får skulden

I sociala medier börjar rykten spridas om vem som kan tänkas ligga bakom stölderna. ”Det är väl ryzzarna som behöver kamerorna till sina drönare?” spekulerar en användare på ett internetforum redan i slutet av augusti.

Att det skulle vara ryssar som ligger bakom är något som den mediekände bloggaren Lars Wilderäng, som kan sägas vara en konspiracist i den så kallade Nafo-miljön (se faktaruta), tar fasta på. Även han spekulerar i att ryssarna stjäl kamerorna för att använda dem till drönare i krigets Ukraina.

”Otroliga sjuttio fartkameror i Stockholmsområdet (källa: DN) har plundrats på sina inbyggda Canonkameror, som används för fotograferingen av fartsyndarna. Canons kameror kan byggas in i system och styras av en extern styrdator, och Ryssland använder just Canonkameror i sin vitt spridda Orlan 10-drönare”, skriver han i ett blogginlägg den 12 oktober.

Får stor mediespridning

Wilderängs fantasifulla hypotes letar sig snart ut till ett flertal okritiska medier. 19 oktober publicerar Aftonbladet en artikel där kamerastölderna knyts till ryska drönare och kriget i Ukraina. Det påpekas i den att Canonkameror hittats i ryska drönare som störtat i Ukraina – samma märke som påstås sitta i de svenska fartkamerorna.

”I skåpen sitter DSLR-kameror. Snarlika kameror har hittats i ryska hemmabyggda drönare”, står att läsa i artikeln. DSLR-kamera är ett annat namn för systemkamera.

Samma dag publiceras liknande påståenden av ett flertal lokaltidningar. Dagen därpå skriver Sveriges television och Sveriges radio om att det finns en ”koppling” mellan kamerastölderna i Sverige och ryska drönare.

Faksimil

Nyheten når till och med utanför Sveriges gränser och uppmärksammas av tidningar som The Times och Daily Express i Storbritannien, och av New York Times på andra sidan Atlanten.

20-åring grips

Förra veckan görs dock ett genombrott i polisutredningen. En 20-årig man grips i Riala mellan Norrtälje och Åkersberga, misstänkt för inblandning i fartkamerastölderna.

– Den 20:e oktober hittades ett antal nedplockade fartkameror. Det inleddes förundersökning om grov stöld. I den förundersökningen är en person anhållen, berättar polisens presstalesman Daniel Wikdahl för Samnytt under måndagen.

Under måndagen häktas 20-åringen, nu med brottsrubriceringen grovt häleri.

– Jag kan säga så mycket som att han misstänks ha tagit befattning med tillgripna kameror, sedan vill jag i nuläget inte kommentera i vilken omfattning, säger åklagare Rickard Wahlqvist till Samnytt under tisdagen.

Ytterligare två grips

Dagen efter att 20-åringen gripits anhålls ytterligare två män i sin frånvaro, 22 och 21 år gamla, misstänkta för grovt häleri. Den ene mannen grips samma dag, den andre dagen därpå.

– De har begärts häktade i samma ärende, avseende inblandning med de här kamerorna. Även de har begärts häktade för grovt häleri, berättar Wahlqvist för Samnytt.

De andra två männen är bosatta i Sollentuna respektive Gustavsberg. Samtliga tre män är svenskar.

Åkte fast i fartkamera

Den häktade 20-åringen är född i Sverige till svenska föräldrar och vare sig han eller hans föräldrar har varit folkbokförda utomlands. Det finns så vitt Samnytt lyckats reda ut inga kända kopplingar mellan honom och Ryssland.

Men det kan finnas en anledning till den häktade 20-åringens kamerastölder som inte handlar om att sälja kamerorna till Ryssland, eller ens försöka tjäna pengar på dem.

Den 31 maj i år dömdes han nämligen till 4000 kronor i penningböter för att ha kört 139 kilometer i timmen förbi en fartkamera i Knivsta kommun på en väg där högsta tillåtna hastighet endast är 80 kilometer i timmen.

20-åringen hävdar att det inte är han på bilden. Faksimil

Som svar på en underrättelse gällande hastighetsöverträdelsen från polismyndigheten nekar 20-åringen till brott. Han hävdar att det inte är han på bilden från fartkameran, och att han lånat ut bilen till en kompis.

Det är en förklaring som domstolen inte tror på. Istället slås det i domen fast att bilden på bilföraren från fartkameran är ”påfallande lik” bilder på 20-åringen som polisen har i sina körkorts- och passregister.

Det är efter den domen som fartkameror börjar försvinna från vägarna norr om Stockholm, där 20-åringen bor.

Nikonkameror

Men det finns en intressant tvist till i historien. Det stämmer visserligen att ryska drönare som kraschat i Ukraina visat sig innehålla Canonkameror. Men:

– Vi har Nikonkameror, säger Trafikverkets presskommunikatör Felicia Danielsson till Samnytt.

– De har ett väldigt begränsat användningsområde. De kan ta bilder på femton meters håll, och det är stillbilder de tar. Av vad vi har fått höra är det samma överallt.

Nikon är ett helt annat kameramärke än Canon. Svenska medier valde att inte kontrollera den delen av Nafo-ryktet.

Om Nafo
Nafo (North Atlantic Fellas Organization), som anspelar på namnet på militäralliansen Nato, är en internet-rörelse som syftar till att bemöta rysk propaganda och desinformation med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Måltavlan för ”nätkrigandet” är främst sociala medier-användare i västvärlden.

Bland annat med hjälp av så kallade memes sprider Nafo-miljön ofta egen propaganda och desinformation. The Economist beskrev i augusti 2022 Nafo-rörelsen som en ”anmärkningsvärt framgångsrik form av informationskrigföring”.