USA vill inte skänka fler vapen till Ukraina. Däremot vill den amerikanska regeringen mer än gärna att EU-länderna köper amerikanska vapen, och därefter skänker dem till det krigshärjade landet. Det är budskapet från USA:s försvarsminister Pete Hegseth.

Under veckan träffas Natos försvarsministrar i Bryssel. Det första mötet militäralliansen håller sedan Nato-toppmötet i juni.

På agendan finns främst två frågor: Påstådda hot från ryska drönare och det fortsatta militära stödet till Ukraina.

LÄS ÄVEN: Drönare över Köpenhamn kan ha varit skolflygplan

USA missnöjt med vapenköp

I centrum för mötet i Bryssel står USA:s försvarsminister Pete Hegseth. USA har sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 varit den största och viktigaste partnern gällande det militära stödet.

Sedan Donald Trump tog över som president i början av året, har det emellertid förändrats radikalt. USA:s militära stöd har minskat till i princip noll, enligt Kielinstitutets sammanställning över stödet till Ukraina.

USA vill inte längre skänka egna vapen till Ukraina. Däremot vill den amerikanska regeringen mer än gärna att övriga Nato-länder köper amerikanska vapen, och skänker dem till det krigshärjade landet.

Konceptet kallas för Prioritised Ukraine Requirements List (Purl), och Hegseth menar under Nato-toppmötet att de europeiska länderna måste satsa mer pengar på sitt försvar.

LÄS ÄVEN: Nuland: ”Måste komma ihåg” att pengarna som skickas till Ukraina går till USA:s vapenindustri

– En del av det är självklart Purl. Ett initativ där europeiska länder köper amerikanska vapen, överför dem till Nato för kampen i Ukraina, för att bringa fred till den konflikten, säger han.

– Om det är något vi lärt oss under president Trump så är det det aktiva tillämpandet av fred genom styrka, fortsätter försvarsministern och sneglar på Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Hegseth missnöjd

Idén att USA och amerikanska vapentillverkare ska tjäna miljarder på att sälja vapen som de europeiska skattebetalarna ska betala för, har emellertid tagits emot med blandade känslor i EU.

Det är endast sex EU-länder; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Belgien och Nederländerna; som helhjärtat omfamnar Purl-initiativet. Även Lettland har gett ett mindre, symboliskt, bidrag.

Övriga EU-länder, inte minst viktiga Natoländer som Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien och Polen, tycks emellertid fnysa åt initiativet. Inget av de länderna har lagt några pengar alls på ”Purl”, enligt den senaste sammanställningen publicerad i onsdags.

LÄS ÄVEN: Nato-chefen till Trump: ”Europa ska få betala REJÄLT”

Något som Hegseth ondgör sig över under mötet i Bryssel.

– Våra förväntningar idag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer, för att skicka till Ukraina, säger han.

Lovar bättring

Purl-initiativet lanserades i juli, och Ukrainas president Volodymr Zelenskyj har tidigare sagt att han hoppats få vapen för motsvarande 33 miljarder svenska kronor fram till och med oktober.

I onsdags hade emellertid endast 21 miljarder kronor utlovats i sådant stöd, alltså tolv miljarder mindre än Zelenskyj hoppats på.

Men Nato-toppen Mark Rutte bedyrar under onsdagens möte att européerna kommer skärpta sig, och köpa fler vapen från USA.

LÄS ÄVEN: Förre Nato-chefen: Demokrati är ett problem

– Det vi i princip har gjort nu är att vi vet vad Ukraina behöver för att hålla sig starkt i striden, och en del av det kan bara USA tillhandahålla – till exempel interceptorer för Patriot-systemen, säger han.

– Det är därför vi har hela det här Purl-initiativet, där allierade länder köper från USA, från den amerikanska försvarsbasen – inte bara från industrin, utan även från USA:s militär.

Nato-ländernas stöd via Purl-initiativet,
avrundat till tiotal miljoner euro:

Nederländerna: 500 miljoner euro
Tyskland: 430 miljoner euro
Kanada: 420 miljoner euro
Sverige: 240 miljoner euro
Norge: 120 miljoner euro
Belgien: 100 miljoner euro
Danmark: 80 miljoner euro
Lettland: 2 miljoner euro

Datakälla: Kielinstitutet

EXKLUSIVT: Reinfeldtjurist bakom förbud mot koranbränningar