En kvinna med tre barn från Azerbajdzjan har sökt asyl i Sverige. Som asylskäl anförde hon bland annat att ett av hennes barn lider av så kallad uppgivenhetssyndrom. Läkare i Azerbajdzjan uppges inte kunna behandla ”uppgivenhetssyndrom” då fenomenet inte existerar där. Barn med uppgivenhetssyndrom har visat sig kunna tillfriskna på en timme om de separeras från sina föräldrar. Trots det hävdar förvaltningsrätten i Göteborg att det apatiska barnet inte kan ”utvecklas som ett normalt barn” om det inte får asyl och hela familjen får därför uppehållstillstånd.

Apatiska barn tillfrisknar på en timme

Enligt ett inlägg i läkartidningen har omkring 1000 barn i asylsökande familjer totalt sett av sina föräldrar påståtts ha drabbats av ett för Sverige unikt medicinsk fenomen som kallats för uppgivenhetssyndrom. Svenska läkare ska länge ha ansett att den enda behandlingen som hjälpt var ”tryggheten i permanent uppehållstillstånd”. På senare år har läkarna dock börjat separera de apatiska barnen från sina föräldrar och upptäckt att de då snabbt tillfrisknar. I Dalarna hade man exempelvis två fall med apatiska barn hösten 2019 där barnen tillfrisknade på en respektive tre timmar efter separation från föräldrarna.

Att fenomenet med ”apatiska barn” numera av läkarkåren i stort anses vara en bluff innebär dock inte att uppgivenhetssyndrom helt upphört som skäl till asyl. Med hjälp av intyg från den ökände aktivistläkaren Anne-Liis von Knorring fick en barnfamilj från Azerbajdzjan asyl med hänvisning till uppgivenhetssyndrom så sent som den 30 april 2021.

Lögnen avslöjades redan 2019

Under 2019 har magazinet Filter i en serie granskande reportage avslöjat att journalisten Gellert Tamas som har drivit fram ett erkännade av tillståndet i det offentliga Sverige gjorde sig skyldig till grova förvanskningar i sin journalistik kring fenomenet. Själva de apatiska barnen har vittnat att tillståndet uppstått genom övergrepp mot barnen från föräldrarnas sida – däribland hot och tung medicinering.

Trots allt detta får den azeriska familjen asyl på denna grund.

LÄS MER: ’Apatiskt flyktingbarn’ till journalisten Tamas: ”Du är en skam för svenska folket!”

Det aktuella ärendet

En kvinna med tre barn från Azerbajdzjan sökte asyl i Sverige i augusti 2018. Som asylskäl anförde hon främst att hon blivit osams med barnens far. I november 2018 drabbades ett av barnen, ”C”, av uppgivenhetssyndrom vilket familjen också ville ha asyl för. Ett annat barn uppgavs lida av depression och familjen ville ha asyl även på grund av denna diagnos.

Läkare förordade asyl

Ur Migrationsverkets utredning framgår att en läkare från organisationen ”Läkare i Världen” i november 2019 kommit fram till att ”om varaktigt trygga förhållanden kan skapas för hela familjen så är prognosen god och ett uppvaknande kan förväntas inom sex månader”. Läkaren ska även ha uttalat sig om tillgången på vård i Azerbajdzjan vilket verket invänder emot:

… har i sitt utlåtande daterat den 22 september 2019 uppgett att behandling med sond är okänt på psykiatriska sjukhus i Azerbajdzjan. Utlåtandet är undertecknat av (läkaren) i egenskap av volontärläkare vid männiksorättsorganisationen Läkare i Världen. Av övriga läkarutlåtanden som är utfärdade av läkare inom vården framkommer inga sådana uppgifter. (läkaren) har inte heller dokumenterat varifrån hon har hämtat informationen eller styrkt sina kunskaper om sjukvården i Azerbajdzjan i övrigt.

Läkaren hävdade även att det är omöjligt att transportera C till hemlandet. Detta eftersom barnet vid kräkning eller tryckfall kan drabbas av kvävningsattack eller kemisk lunginflammation.

I januari 2020 beslutade Migrationsverket om att utvisa familjen. Familjen överklagade då till migrationsdomstol.

Apatiska barn okänt fenomen i Azerbajdzjan

Inför domstolen gör familjen påståendet om vården i Azerbajdzjan att ”diagnosen uppgivenhetssyndrom är okänt varför inhemska läkare inte kan ge behandling”.

Inför domstolsförhandlingen har familjen lämnat in två nya läkarintyg från samma läkare. Samnytt har begärt ut dessa läkarintyg men de har sekretessklassats. Domstolen skriver vidare att det inkommit anonyma tips om att barnen inte är speciellt sjuka som motsäger läkarens påståenden. Dessa tips fäster domstolen inget större värde vid:

Migrationsdomstolen noterar detta men konstaterar att det i målet inkommit ett flertal läkarintyg från flera olika läkare där motsatsen intygas.

Barnkonventionen ger asyl

Till slut skriver domstolen att:

Migrationsdomstolen konstaterar att C har diagnostiserats med uppgivenhetssyndrom och att han är i behov av adekvat vård och behandling. Av den dokumentation som har getts in avseende hans hälsotillstånd och framtida vårdbehov framgår att han behöver hjälp med all omvårdnad. Vården bedöms enligt läkarintygen vara livsnödvändig. I Cs nuvarande tillstånd saknar han således helt möjligheter att leva ett normalt liv och utvecklas som ett normalt barn. Av intygen framgår också att hans tillstånd kan bli bättre men att permanenta trygga förhållanden bedöms vara avgörande för hans möjligheter att tillfriskna.

C får uppehållstillstånd av domstolen med hänvisning till att ”en utvisning skulle strida mot principen om barnets bästa i Barnkonventionen.” Resten av familjen får också uppehållstillstånd.

De som dömde i målet var rådman John Panofsky och nämndemännen Katarina Bengtsson (partibeteckning saknas), Kenneth Gustavsson (C) och Jan Eriksson (M). Domen från förvaltningsrätten i Göteborg har målnummer UM 3786-20 och går att ladda ner i anonymiserat skick här.

Gillade du den här artikeln?

Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.

Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.