Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har inför det kommande Nato-toppmötet i Haag uppmanat medlemsländerna att avsätta 0,25 procent av sin BNP till investeringar i Ukrainas försvarsindustri. Samtidigt har Rysslands president Vladimir Putin markerat att han inte har för avsikt att backa i kriget om ryska krav på de erövrade landområdena inte tillgodoses – men han uttalade på fredagen att han inte söker Ukrainas kapitulation.

De senaste dagarna har det internationella fokuset i stor utsträckning riktats mot konflikten mellan Israel och Iran, och frågan om huruvida USA tänker ge sig in i konflikten och sätta stopp för Irans kärnenergiprogram. Både Israel och USA anser att programmet utgör ett hot, och misstänker att Iran har för avsikt att utveckla kärnvapen.

Parallellt med Israels attacker runt om i Iran pågår försök att få till samtal mellan USA och Iran – en process som flera EU-länder har engagerat sig i.

Med bara några dagar kvar till Natos toppmöte i nederländska Haag den 24–25 juni har Ukrainas president gjort ett utspel för att åter få EU:s och Natos fokus och satsningar på kriget i Ukraina, som pågått i över tre år sedan Rysslands invasion den 24 februari 2022.

LÄS ÄVEN: Nato-chefen: Mer pengar till Nato – eller lär er ryska

Volodymyr Zelenskyj har publicerat en lång tråd på sociala medier samt ett videomeddelande där han bland annat uppmanar Ukrainas allierade att avsätta 0,25 procent av sin BNP till investeringar i Ukrainas vapenindustri.

LÄS ÄVEN: Riksdagen: 300 miljarder satsas på Nato-försvaret – annars måste våra barn och barnbarn lära sig ryska

Men enligt Zelenskyj ska inte allt användas inom Ukraina. I ett inlägg berättar den ukrainske presidenten att landet har börjat exportera vapenteknik till andra länder.

I ett videoinlägg på sociala medier tackar Zelenskyj alla länder som deltar i projektet och stöttar Ukraina. Vidare meddelar den ukrainske presidenten att han ska ingå nya avtal med Nato-länder vid toppmötet.

– Detta är en långsiktig, systematisk insats, och jag vill tacka alla länder som deltar, säger Zelenskyj.

Today, the Russians once again openly and absolutely cynically declared that they are “not in the mood” for a ceasefire. Russia wants to wage war. Even brandishing some threats. This means the pressure the world is applying isn’t hurting them enough yet, or they are trying very… pic.twitter.com/xF9XtXSZUY
— Volodymyr Zelenskyy / Володимир Зеленський (@ZelenskyyUa) June 20, 2025

Enligt nyhetsbyrån AFP förväntas Zelenskyj sannolikt närvara vid Nato-toppmötet i Haag nästa vecka. Samtidigt rapporterar ukrainska medier att han ännu avvaktar sitt slutgiltiga beslut. Bakgrunden kan vara uppgifter om att USA:s president Donald Trump ifrågasätter om Zelenskyj bör delta vid mötet.

Putin: Söker inte Ukrainas kapitulation

På fredagen hölls Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum och där uppgav Rysslands president Vladimir Putin att han inte söker Ukrainas “kapitulation” som ett sätt att avsluta kriget. Det rapporterar Bloomberg.

Putin sade att han vill se att de “faktiska förhållandena på marken” erkänns som ryskt territorium – en hänvisning till de erövrade territorierna i östra och södra Ukraina som han anser att Ukraina ska lämna helt och ge upp.

LÄS ÄVEN: Här är Rysslands krav för vapenvila och fred

Han sade också att Ryssland aldrig har ifrågasatt Ukrainas suveränitet sedan landets självständighet 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Däremot framförde Putin att Ukraina hade förklarat sig vara en neutral stat – en hållning han anklagade landet för att ha övergett när den pro-västliga ledningen i Kiev, tillsammans med USA:s tidigare president Joe Biden, år 2021 började öppna för ett framtida Nato-medlemskap.

LÄS ÄVEN: Här är Ukrainas krav för vapenvila och fred

Enligt Ryssland var ett sådant Nato-medlemskap “en röd linje”, något som medierna rapporterade om några månader före invasionen.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade om det i september 2021. Faksimil

Konflikten som mynnat ut i kriget kan spåras tillbaka till Euromajdan-protesterna på Självständighetstorget i Kiev under vintern 2013–2014 – en protestvåg som utlöstes av dåvarande president Viktor Janukovytjs beslut att avbryta ett planerat samarbetsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland.

Protesterna eskalerade och ledde till våldsamma sammandrabbningar, vilket slutligen resulterade i att Janukovytj avsattes och tvingades lämna landet. Medan västländer beskrev utvecklingen som ett uttryck för folkviljan och Ukrainas strävan att bli en del av EU, har Ryssland kallat det en statskupp med aktivt stöd från västmakter – en händelse som markerade början på en tydlig utrikespolitisk kursändring för Ukraina och som följdes av Rysslands annektering av Krimhalvön i februari–mars 2014.

Putin: “Hela Ukraina är vårt”

Vid Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum på fredagen hävdade Putin att ryssar och ukrainare i grunden är ett och samma folk, förenade genom sin gemensamma historia – och därmed menar han att det praktiskt taget är samma land. Det rapporterar Deutsche Welle.

– Jag har sagt många gånger att jag anser att det ryska och ukrainska folket är ett och samma folk. I den bemärkelsen är hela Ukraina vårt, berättade Putin vid forumet.

Att Ryssland skulle dra sig tillbaka från de områden som den ryska militären har erövrat sedan kriget inleddes den 24 februari 2022, menar han att omvärlden kan glömma och berättade om ett ordspråk inför besökarna.

– Vi har ett ordspråk, eller en liknelse, sa Putin på scenen och fortsatte:

– Där en rysk soldats fot sätter sin fot, där är det vårt.

LÄS ÄVEN: Försvarsministern: Regeringen driver på för att skicka trupp till Ukraina

Vid forumet kom staden Sumy i norra Ukraina, nära Kiev, upp på tal. Putin uppgav att han inte har någon avsikt att inta staden – men att han inte heller utesluter det.

Detta med hänvisning till strider i den ryska regionen Kursk, där ukrainska styrkor tog sig in och höll delar av territoriet under sju månader. Därför har han beordrat att en “buffertzon” ska etableras mellan Ryssland och Ukraina.

Se Putins uttalanden vid det internationella ekonomiska forumet:

Experten förklarar: Därför är det svårt att klippa Tysklandskabeln