Klipp av elkablarna till Tyskland och Danmark, så att svenska elkonsumenter inte behöver drabbas av kontinentens skenande elpriser. Eller gör hela Sverige till ett enda elområde. Det är förslag som ofta hörs i debatten. Men Svenska kraftnäts enhetschef Marcus Ström är skeptisk till att något av det är möjligt.

Nej, att skära av elkablarna till omvärlden är lättare sagt än gjort. Det säger Marcus Ström, enhetschef med ansvar för Svenska kraftnäts driftsanalys och utveckling i Stockholm.

Anledningen är att det svenska elnätet är beroende av våra grannländers elnät, vilka i sin tur även de är sammanlänkade med andra länder.

– Om vi säger att vi klipper alla våra kablar till alla andra länder och ska klara oss själva. Då har vi dels priserna som de senaste dagarna har varit höga, men sedan är det även alla andra samarbeten som vi har med stödtjänster, säger Marcus Ström till Samnytt.

– Om vi inte har möjlighet att reglera frekvens i Sverige, då måste vi starta och stoppa produktion. Vi är väldigt beroende av Norge till exempel, de exporterar nästan alltid till Sverige. Utan Norge skulle vi behöva producera allting inom Sverige istället. Det är ett samarbete med väldigt mycket stödtjänster och kraft som går fram och tillbaka.

Inte bara Norge

Så skulle vi kunna nöja oss med att klippa alla elkablar, utom dem som går till Norge, för att på så sätt få ned elpriset? Nja, menar Marcus Ström. Det är också svårt.

Sverige utnyttjar nämligen ibland våra grannländers elnät för att överföra elkraft från norra till södra Sverige. Anledningen är de flaskhalsar som finns i det svenska elnätet.

– De senaste dagarna har det gått kraft från norra Sverige in i Finland, som sedan kommer tillbaka in i Sverige från södra Finland via något som vi kallar HVDC-kabel, förklarar han.

– Dessutom så går det kraft genom Baltländerna tillbaka in i SE4. Så det går kraft hela vägen från norra Sverige, genom Finland, genom Baltländerna tillbaka in i Sverige, in i SE4, igen.

Under torsdagen transporterades el från norra till södra Sverige, via Finland och Baltikum. Faksimil Svenska kraftnät

Inför “Sverigepriser”

Ett annat förslag som lyfts i debatten är införandet av “Sverigepriser” på elen. Att hela Sverige görs om till ett enda elområde, på samma sätt som Finland är idag. Bland annat Vänsterpartiet driver den frågan.

– Det är en fråga som har dykt upp från lite olika håll den senaste tiden. Men vi har ju de här flaskhalsarna oavsett, för det är fysiska begränsningar i nätet, säger Eric Ström.

– Det som skulle hända rent praktiskt, om man leker med tanken att man tar bort elområden, det är att man skulle behöva begränsa grannländerna istället. Det är i så fall det enda som finns kvar, istället för att begränsa inom Sverige som elområdena gör.

Enhetschefen är skeptisk, men inte helt avvisande till idén.

– Det är ingenting som kommer hända i närtid. Det skulle vara spännande att titta på det, men jag vet inte om det skulle fungera över huvud taget, säger Eric Ström.

Flödesbaserat system

Sista oktober i år övergav Svenska kraftnät något som kallades för Net Transfer Capacity (NTC). NTC innebar att det var transmissionsnätsoperatören (TSO), alltså den som ansvarar för själva elnätet, som satte begränsningen för kraftöverföringen mellan de olika elområdena. Detta gjordes med viss marginal, eftersom det var svårt att förutse hur mycket el marknaden skulle vilja handla.

– Vi hade svårt att bedöma timme för timme vad flödena skulle bli. Och då begränsade vi systemet för mycket, säger Eric Ström.

Numera använder Svenska kraftnät en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod, flow-based på engelska. Den innebär ett bättre utnyttjande av elnätet, inte minst då elmarknaden ges en bättre överblick över elnätets status. Exempelvis om det pågår underhåll eller reparationer någonstans som påverkar möjligheten att överföra elkraft från en plats till en annan.

– Första dygnet var ett bra exempel. Då hade vi väldigt mycket vindkraft i norra Finland, som gick genom södra Finland, vidare till Sverige och ut genom Norge. Det gjorde att vi kunde transportera den kraften genom systemet. Vi tillät en mycket högre överföring från öst till väst än vad vi hade gjort med NTC, förklarar Marcus Ström.

– I den här modellen så kan man ta in till exempel vindkraftsprognoser. Då kunde man göra en bedömning av det flödet på prognoser och då kunde man öka den möjliga överföringen. Det är så konkret jag kan beskriva det från ett verkligt exempel.

Den nya kapacitetsberäkningsmetoden innebär alltså att det går att överföra mer elkraft från norra till södra Sverige, vilket ger lägre elpriser i södra Sverige.

Men den innebär också att det går att överföra mer elkraft till exempelvis Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. Det, menar kritiker, riskerar att på sikt leda till högre elpriser i Sverige än tidigare. Bland annat Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har därför kritiserat den.

Eric Ström påpekar emellertid att den flödesbaserade metoden, än så länge, inte lett till högre elpriser.

– Fram tills senaste dagarnas höga priser, så har det varit extremt låga priser. Min kollega tittade lite grann igår, och sedan flowbase gick live så har tio procent av dygnen haft minuspriser här i SE3, säger han.

Utökad överföringskapacitet

I dagsläget korsas det som kallas för Snitt 2, gränsen mellan Elområde 2 och 3, av åtta stycken 400 kV-ledningar och tre 220 kV-ledningar. Det är också här som behovet av överföringskapacitet mellan olika elområden är som störst i Sverige, och snittet kan ses som en getingmidja, den främsta flaskhalsen, i det svenska elnätet.

Överföringskapaciteten behöver utökas, och arbetet pågår för fullt med att bygga ytterligare fyra kraftledningar mellan norra och södra Sverige, varav tre beslutats vara dubbla 440 kV-ledningar.

– Det är den största satsningen av utbyggnad som Svenska kraftnät någonsin har gjort, säger Marcus Ström.

Men de nya kraftledningarna kommer inte att kunna tas i drift förrän 2033-2035. Det innebär att flaskhalsen över Snitt 2 kommer finnas kvar i ytterligare åtta år.

Däremot kommer det 2028 göras andra förbättringar av förmågan att överföra elkraft i nord-sydlig riktning.

– Då är det att vi byter ut och förstärker seriekondensatorer. Det är den mest begränsande punkten just nu, säger Eric Ström.

Behöver mer elkraft

I Sverige rasar en infekterad debatt om huruvida det borde satsas på kärn- eller vindkraft. Eric Ström vill inte ha antingen eller, utan både och.

– Jag skulle säga att i princip all produktion som vill etablera sig i Sverige är välkommen. Vi behöver den för att lösa den ökade effekten. Inte för att transportera mer kraft utomlands, utan bara för att lösa situationen I Sverige så behöver det byggas mycket mer produktion, säger han.

Kärnkraftverket Olkiluoto i Finland. Pressbild

Anledningen är att Svenska kraftnät räknar med kraftigt ökad elanvändning i Sverige de kommande två decennierna.

– Det större uppdraget är att vi ser att lasten i Sverige kommer att öka över tid. Fram till 2045 kommer lasten att fördubblas i Sverige enligt alla prognoser som vi agerar efter, säger han.

– Det är en enorm förändring. Det är mycket ny industri. Omställningar av stålindustrin i norr till exempel, men också annan last. Att transportsektorn ställer om så att vi skaffar elbil och en massa andra fenomen som i slutändan landar i att vi kommer att dubbla lasten i Sverige, säger Svenska kraftnäts enhetschef Eric Ström.

Experten förklarar: Därför är det svårt att klippa Tysklandskabeln