Få invandrare klarar provet till polisutbildningen – underkänns i logiskt tänkande
Rissa från Togo arbetar som polis i ”utsatta” Rinkeby. Bild: Faksimil SVT.

Hälften av de invandrare som söker till polisutbildningen klarar inte det inledande intelligens- och personlighetstestet och fyra av fem faller bort i de efterföljande deltesterna. Det rapporterar statstelevisionen efter att ha tagit fram ett statistiskt underlag som påvisar stora skillnader mellan sökande med svensk respektive invandrad bakgrund.

Genus och etnisk mångfald är idag prioriterade mål inom polismyndigheten. Att ha viss hudfärg eller visst kön är viktigare än traditionella meriter som fysisk och psykisk lämplighet vid rekrytering till polisutbildningen.

Men trots att intagningskraven har sänkts för att öka andelen invandrare i kåren är det få i den gruppen som klarar provet. Hälften stupar redan på det inledande intelligens- och personlighetstestet och fyra av resterande fem längre fram i intagningen.

Hudfärgsvariation ”en trovärdighetsfråga”

Enligt Max Lutteman på polisens personalavdelning som statstelevisionen intervjuat är det viktigt att poliskåren är representativ för de hudfärger som förekommer i dagens Sverige. Det är en ”trovärdighetsfråga” menar han.

Kvinnliga polisen Rissa Seidou är född i afrikanska Togo och platsar därmed i både genus- och mångfaldskvoten. Hon förtydligar varför att ha ”rätt” hudfärg allt oftare är en viktigare trovärdighetsfaktor för en polis än att vara kompetent i yrket.

I landets allt fler och allt tydligare etniskt segregerade så kallade utanförskapsområden är kunskaperna i svenska språket bristfälliga och tilliten till vita etniska svenskar låg. Att som polis kunna tala arabiska eller ha en mörkare hudfärg är sådant som avgör om invånarna här känner tillit till en polis eller inte, förklarar Rissa.

– Om vi pratar om det dödliga våldet som sker just nu i vårt område så har det varit en tillgång, att föräldrarna anförtror sig åt mig och berättar “min son har vapen hemma” eller “han har börjat umgås med fel kompisar”.

Få invandrare klarar antagningsproven

Men trots att kraven för att komma in på polisutbildningen har sänkts i syfte att fler migranter ska klara intagningsprovet har det prioriterade målet inte nåtts. Idag har 6,5 procent av poliskåren utländsk bakgrund och det är en siffra som polisledningen och de politiker varifrån den får sina direktiv inte är nöjda med.

Den ska upp ytterligare. Nyligen togs därför också kravet bort på att man som sökande till polisutbildningen inte får ha ADHD eller någon annan psykiatrisk så kallad ”bokstavsdiagnos”. Det är ännu för tidigt att avgöra hur stort utslag detta kommer att få för ökad etnisk mångfald i kåren.

I bland annat Finland har i flera undersökningar konstaterats att i synnerhet utomvästliga asylinvandrare är överreprsenterade både när det gäller den här sortens diagnoser och psykisk ohälsa i allmänhet. En kombination av arv och miljö, med krigstrauman från hemlandet och hög förekomst av kusinäktenskap, nämns som bakomliggande orsaker.

Hälften får underkänt i logiskt tänkande

Som vid mönstring till militärtjänst inleds antagningen till polisskolan med att eleverna får göra ett intelligens- och personlighetstest. Redan här faller hälften av sökande med invandrarbakgrund bort och dubbelt så många jämfört med de sökande som har svensk bakgrund.

Det är i ”logiskt tänkande” som det brister skriver SVT. Siffran 50 procent är genomsnittlig. Det framgår inte om vissa invandrargrupper oftare än andra får underkänt på intelligenstestet.

Det är sedan bara en av fem med invandrarbakgrund som klarar resterande tester och kan antas till polisutbildningen. Varför det är så stor skillnad mellan invandrare och svenskar har myndigheten enligt SVT skyggat för att analysera.

Särskilt känsligt är att undersöka orsaker till skillnader på etnisk gruppnivå i logiskt tänkande. En hypotes som framkastas som delförklaring är att det är bristande kunskaper i svenska språket som ställer till det, men något forskningsstöd finns inte för den teorin skriver SVT.

Forskare: mångfaldsmålen ”politisk korrekthet”

Statstelevisionen har även talat med Anders Sjöberg som är docent i arbetspsykologi och som anlitats för flera uppdrag åt polisen. Han menar att målsättningen om ökad mångfald mer än något annat har sitt ursprung i politisk korrekthet.

Polismyndigheten har enligt Sjöberg bortom de tjusiga fraserna varit dålig på att implementera faktiska unika attribut bortom hudfärgen som meriterande vid antagningen, exempelvis språkkunskaper i arabiska eller somaliska eller förståelse för de religiösa och kulturella värderingar som invandrare har med sig till Sverige och till följd av dåligt fungerande integration behåller efter ankomsten.

– Man kanske vill ha mer mångfald, och det är ju politiskt korrekt att säga. Men då måste man föra in det i modellen, konstaterar Sjöberg som metod för att få upp andelen antagna med invandrarbakgrund.

Det är något som kvinnliga polisen Rissa från Togo också tror på framför att sänka kraven ytterligare. Det handlar om att ”bredda bilden” av vad som kan vara relevant att värdesätta vid antagningen till polisprogrammet, menar hon.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.