Den afghanske mannen ville först få asyl med hänvisning till en försvunnen lastbil. Han påstår sig nu vara mentalt funktionshindrad och lida av schizofreni, autism och ADHD. Migrationsdomstolen ger mannen asyl då de menar att han ”saknar all förmåga till självständigt liv” och skulle få svårt att ”klara sin vardag och försörjning” i hemlandet. Sverigedemokraternas representant i rätten höll med om domslutet medan en moderat nämndeman ville utvisa.

En afghansk man som vi kan kalla ”A” sökte asyl i Sverige i december 2015 efter att strax innan först ha sökt asyl i Tyskland. Migrationsverket skickade en begäran till Tyskland om att få mer information om A:s asylansökan där. Det dröjde två år, fram till december 2017, innan Tyskland inkom med ett svar. Tyskarna skrev att de inte hade mer information om A eller dennes asylansökan. I februari 2018 beslutade Migrationsverket om utvisning, varefter A överklagade till migrationsdomstol. Domstolen återförvisade A:s ärende till Migrationsverket.

I oktober 2018 sökte A asyl i Tyskland på nytt. Migrationsverket i Sverige avskrev då hans asylansökan men avskrivningen överklagades till migrationsdomstol. I juli 2019 beslöt domstolen att A:s asylärende ska prövas av Migrationsverket.

Historia om lastbil

Mannens huvudsakliga asylhistoria refereras så här i Migrationsverkets nyaste utredning:

Din far arbetade som lastbilsförare och under en transport till Kunduz blev han gripen av taliban, varpå både din far och lastbilen försvann. Sedan lastbilens försvinnande har ägaren till fordonet börjat hota din mor och uttryckt att om lastbilen inte hittas kommer du och resten av dina syskon utsättas för skyddsgrundande behandling. Du och din familj bytte av denna anledning bostad men lastbilsägaren har fortsatt hotat och besökt dig och din familj.

A ville också ha asyl därför att han lider av schizofreni och autism. Migrationsverket nekade asyl, varpå A överklagade till migrationsdomstol.

Bor på särskilt boende

Det framgår av handlingarna i ärendet att A bor på ett av företaget Humanisthemmets boenden. I sin utredning skriver Migrationsverket så här:

Det har genom inlämnade läkarintyg visats att du lider av autistiskt syndrom, schizofreni, intellektuell funktionsnedsättning samt ADHD. Av handlingarna framgår att du medicinvägrar trots att detta skulle kunna förbättra ditt mående. Vidare framgår att du saknar insikt i ditt sjukdomstillstånd och du accepterar inte vård. I ditt ärende framgår även att du bor på ett särskilt boende, vilket är den enda form av vård som du accepterar enligt dina inlämnade läkarintyg. Boendet erbjuder dig stöd och stabilitet i vardagen eftersom du inte förmår att leva och bo genom egen försorg.

”Saknar all förmåga till självständigt liv”

LÄS ÄVEN: Har för låg intelligens för att försörja sig – får asyl

Migrationsdomstolen menar på att A lider av allvarlig psykisk ohälsa som riskerar att sätta honom själv och människor i hans omgivning i fara. En del av domstolens långa diskussion kring afghanens hälsa lyder:

A lider av allvarlig psykisk ohälsa som i stor grad påverkar hans förmåga att fungera i vardagen samt riskerar att försätta honom och hans omgivning i fara.

Det finns även stöd för att han är hjälpt av medicinering som han enligt intygsskrivande läkare sannolikt kommer att vara i livslångt behov av samt att han därtill behöver professionellt stöd i alla vardagliga aktiviteter liksom tillsyn dygnet runt.

Beträffande hans funktionsnivå framgår att han – även då han medicinerar – behöver ständig tillsyn och saknar all förmåga till självständigt liv.

Domstolen skriver sedan bland annat att A riskerar ”stigmatisering” i hemlandet och att adekvat vård i Afghanistan finns tillgänglig i ”synnerligen begränsad omfattning”. Rätten skriver även att ” tillgången på läkemedel är osäker och varierar över tid”. Eftersom vården i Afghanistan anses såpass dålig och A inte anses ha ett tillräckligt ”nätverk” i hemlandet beviljas han asyl som ”alternativt skyddsbehövande”. Domstolen skriver även att han riskerar att utnyttjas av kriminella om han utvisas:

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av de svårigheter A har och som dessutom obehandlade och utan nödvändigt stöd och struktur sannolikt skulle förvärras gör migrationsdomstolen bedömningen att han vid ett återvändande skulle få svårt att klara sin vardag och försörjning i Afghanistan och att det finns en konkret risk att han kan komma att utnyttjas av stridande grupper eller utsättas för människohandel eller kriminell verksamhet.

LÄS ÄVEN: PTSD med hallucinationer ger rappare asyl

M ville utvisa men SD röstade för asyl

Domen har målnummer UM 1622-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde i målet och anslöt till domslutet var rådmannen Pia Espeland Nyhlén och nämndemännen Per-Erik Karlsson (SD) och Mona Ljung (V). Nämndemannen Urban Engberg (M) var skiljaktig och ville utvisa. Engberg anför i sin skiljaktiga mening bland annat att:

På hemmet där han bor i Sverige finns erfarenhet av barn med psykiska problem men det är inte en vårdenhet för avancerad psykiatrisk vård. Enligt rapporter därifrån ägnar de sig åt att ge A en stabil miljö där han får hjälp med att upprätthålla goda rutiner kring klädsel, hygien, bordsskick och även aktiviteter som utvecklar hans sociala förmåga.

Till skillnad från den sverigedemokratiska nämnemannen Per-Erik Karlsson så ansåg moderaten inte att A:s problem med bland annat bordsskick borde generera asyl i Sverige.