Feministiskt filter: Hur våld mot män sopas bort ur regeringens utbildningsmaterial

Trots att hundratusentals män varje år uppger att de utsätts för våld i nära relationer saknas deras perspektiv nästan helt i det statliga utbildningsmaterial som ska vägleda myndigheter. Magnus Falkman från organisationen Mansfrid Sverige menar att regeringens uppdrag hamnat i händerna på aktörer med en ensidig feministisk utgångspunkt – och att resultatet blivit ett system som inte ser hela verkligheten.

När regeringen vill uppdatera sitt utbildningsmaterial om våld i nära relationer vänder man sig till samma krets av organisationer som i decennier byggt sin verksamhet på teorin att män är förövare och kvinnor offer. Resultatet blir därefter: en helt snedvriden bild där mäns utsatthet inte existerar.

LÄS ÄVEN: Myndighet: Kvinnors våld mot män är ”mäns våld mot kvinnor”

– Det är inte okunskap längre, det är ideologiskt styrt, säger Magnus Falkman, ordförande i Mansfrid Sverige.

Mansfrid Sverige är en politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att uppmärksamma och stödja män som utsätts för våld i nära relationer – oavsett bakgrund, sexuell läggning eller övertygelse. Verksamheten vilar på humanitär grund och skiljer sig från traditionella mansjourer genom sitt fokus på kunskap, dialog och utbildning.

När man tar upp våld mot äldre nämns bara äldre kvinnor. När man skriver om våld mot personer med utländsk bakgrund är rubriken “våld mot kvinnor med utländsk bakgrund”. Män existerar inte.

Magnus Falkman, Mansfrid

Ordföranden Magnus Falkman har följt frågan sedan mitten av 1990-talet, då han själv var medlem i Vänsterpartiet och engagerad i en mansjour. Han har även författat två böcker i ämnet. Falkman menar att frågan inte bara handlar om enskilda fall av våld, utan om hur hela rättssamhällets oberoende påverkas när domare, åklagare, poliser och socialtjänst utbildas av intresseorganisationer med tydlig ideologisk agenda.

Ett rättssystem, säger han, måste stå fritt från politiska och teoretiska påtryckningar – annars riskerar förtroendet att urholkas. Samtidigt framhåller han att det finns positiva tecken. Mansfrid Sverige har inlett en dialog med Polismyndigheten, där det enligt Falkman finns ett genuint intresse att ta del av föreningens erfarenheter och kunskaper.

Efter att Mansfrid nyligen gick ut med ett pressmeddelande, kontaktade Samnytt Magnus Falkman. I pressmeddelandet kunde vi läsa:

”Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans med Nationellt centrum för kvinnofrid lanserat ett nytt webbaserat kunskapsstöd om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Detta på uppdrag av regeringen. Materialet är riktat till personal inom rättsväsendet. Vi inom föreningen Mansfrid som arbetar för att synliggöra män som utsätts för våld i nära relationer, riktar skarp kritik mot materialet – som på en rad områden osynliggör och förminskar mäns utsatthet för våld i nära relationer.”

– Vi ville skapa en förening som lyfter fram kunskap och statistik. Mansjourer gör ett viktigt arbete för enskilda drabbade, men vi ville komplettera det med information och utbildning, berättar han för Samnytt.

Män nämns inte ens i materialet

Kritiken mot regeringens nya utbildningsmaterial är skarp. Det har tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten – och Falkman beskriver det som ett dokument helt genomsyrat av feministisk ideologi.

– Det är Nationellt centrum för kvinnofrid som utbildar poliser och rättsväsendet i de här frågorna. Hela materialet har en feministisk prägel. Det utgår från att våldet har sitt ursprung i patriarkala strukturer och destruktiva mansnormer. Resultatet blir att män inte finns med alls, säger han.

Han ger exempel:

– I Brottsförebyggande rådets senaste rapport framgår att över 400 000 män varje år utsätts för våld i nära relationer. Fler män än kvinnor utsätts för grov fysisk misshandel, digital kontroll och ekonomiskt våld. I åldersgruppen över 55 år är männen dessutom överrepresenterade. Men i utbildningsmaterialet finns inte ett ord om detta, säger Falkman. Falkman fortsätter:

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

– När man tar upp våld mot äldre nämns bara äldre kvinnor. När man skriver om våld mot personer med utländsk bakgrund är rubriken “våld mot kvinnor med utländsk bakgrund”. Män existerar inte.

Ideologin styr – inte fakta

Magnus Falkman menar att den ensidiga bilden inte beror på slump eller okunskap, utan på politisk påverkan.

– Det är ideologiskt. Den feministiska världsbilden bygger på idén om könsmaktsordningen, där män som grupp antas ha makt över kvinnor som grupp. Det är en teori – inte ett faktum – men den behandlas som vetenskap i myndighetsmaterialet. Han utvecklar:

– Konsekvensen blir att poliser och utredare som går dessa utbildningar får en förvriden uppfattning om vilka som är offer och vilka som är förövare. Och när en man anmäler att han blivit slagen av sin partner möts han ofta av misstro. I många fall gör kvinnan en motanmälan, och då blir det mannen som hamnar på anklagades bänk, säger han.

Feministisk forskning har tolkningsföreträde

Falkman pekar också på hur forskningsfältet domineras av grupper med uttalad politisk agenda.

– En av NCK:s egna forskare, Sara Skoog Waller, har sagt rakt ut att det är “dumt att arbeta könsneutralt med våld i nära relationer”. Det säger ganska mycket om inställningen. Han fortsätter:

LÄS ÄVEN: Journalist valde bort man och barn – bryter ihop i tv: ”Känner mig otroligt sviken av feminismen”

– Man väljer helt enkelt bort fakta som inte passar in i berättelsen. Statistik som visar mäns utsatthet ignoreras. I stället förstärker man bilden av kvinnan som det enda offret, säger han.

Jag tror inte att alla inom myndigheterna agerar i ont uppsåt. Många saknar bara kunskap. Men då måste man bredda perspektivet. Våld i nära relationer är inte en könsfråga, det är en mänsklig fråga. Alla – kvinnor, män, och hbtq-personer – måste ha samma rätt till stöd och hjälp. Så är det inte idag.

Magnus Falkman, Mansfrid

Mansfrid Sverige har försökt väcka frågan, men möts ofta av tystnad, berättar Falkman vidare.

– Det är nästan omöjligt att få genomslag i de stora medierna. Där är det samma ideologiska tänkande. Feminismen har blivit en del av den journalistiska självbilden, säger han till Samnytt.

Han nämner också hur AI-verktyg som ChatGPT till och med utgår från könsmaktsordningen som en sanning.

– Om man skriver om våld i nära relationer så börjar AI:n automatiskt leta i feministiska källor – NCK, kvinnojourerna, Tusen Möjligheter. Det visar hur djupt den här ideologin har präglat hela informationsflödet, säger han.

Regeringen lyssnar bara på kvinnorörelsen

När jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L) bjuder in civilsamhället till dialog är inga mansorganisationer ens inbjudna.

LÄS ÄVEN: Jämställdhetsmyndigheten om 8 av 10 kvinnor i personalen: ”Regeringens politik ska få genomslag”

– Det är bara kvinnorörelsen som sitter där. Och det är därför det ser ut som det gör. Politikerna har låtit feministiska organisationer styra agendan i flera decennier, säger Falkman. Han menar att utvecklingen började redan på 1990-talet.

– När den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg ville införa rehabilitering för våldsamma män – något som visat goda resultat i Norge och Kanada – stoppades förslaget helt av kvinnoorganisationerna. De ville inte att fokus skulle flyttas från kvinnorna. Det är talande.

Trots motståndet vill Mansfrid Sverige fortsätta arbetet.

– Jag tror inte att alla inom myndigheterna agerar i ont uppsåt. Många saknar bara kunskap. Men då måste man bredda perspektivet. Våld i nära relationer är inte en könsfråga, det är en mänsklig fråga, säger Magnus Falkman. Han fortsätter:

– Alla – kvinnor, män, och hbtq-personer – måste ha samma rätt till stöd och hjälp. Så är det inte idag.

I fallet med våld i nära relationer handlar det inte bara om vilka siffror som lyfts fram – utan om vilka som systematiskt väljs bort. När staten låter en begränsad krets av organisationer, med rötter i en feministisk tolkningsram, stå för utbildning och rådgivning, uppstår en strukturell snedvridning där mäns utsatthet hamnar utanför kartan.

En större bild växer fram

Magnus Falkmans kritik mot utbildningsmaterialet är en del av ett bredare mönster som allt tydligare växer fram. I flera av de reportage Samnytt tidigare publicerat, bland annat om nätverket Mannaminne, har samma fråga återkommit: hur ideologiskt färgade perspektiv påverkar myndigheter, utbildningar och rättsväsende.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

I fallet med våld i nära relationer handlar det inte bara om vilka siffror som lyfts fram – utan om vilka som systematiskt väljs bort. När staten låter en begränsad krets av organisationer, med rötter i en feministisk tolkningsram, stå för utbildning och rådgivning, uppstår en strukturell snedvridning där mäns utsatthet hamnar utanför kartan.

Falkman pekar på att problemet inte alltid handlar om illvilja, utan om en brist på kunskap och balans. Men konsekvensen blir densamma: ett samhälle där vissa erfarenheter räknas, andra inte.

Kopplingen till det som nätverket Mannaminne länge varnat för är tydlig – ett rättsligt och myndighetsmässigt system där ideologi ofta väger tyngre än fakta. Och där just de grupper som talar om jämlikhet i praktiken skapar en ny form av ojämlikhet.

LÄS ÄVEN: Polis: I Sverige är du skyldig tills du bevisat att du är oskyldig