2021 lanserades de så kallade arbetsmarknadsanställningarna i Malmö. Dessa riktade sig till dem som står längst bort från arbetsmarknaden varav vissa aldrig tidigare haft ett jobb. Nu har man facit för omkring en tredjedel av dem som fick anställning och det är lika nattsvart som det alltid är när det gäller Malmö.

Projektet går ut på att kommunen ska erbjuda arbetsplatser men lönen delvis finansieras av staten. Fram till 2022 har lönerna betalats med olika former av lönebidrag. Omkring 1 700 personer har blivit anställda via projektet som syftar till att de ska få meriter för att komma in på den vanliga arbetsmarknaden.

Nu står det klart att en tredjedel av dessa, cirka 500 personer som hunnit avsluta sina anställningar, inte fått ett nytt jobb. Det motsvarar 82 procent.

LÄS ÄVEN: Här är invandrargrupperna med högst arbetslöshet

Ansvarigt kommunalråd Sedat Arif (S) är inte nöjd med att enbart 18 procent har fått vidare anställning. Samtidigt säger han sig vara stolt över att arbetsmarknadsanställningarna har bidragit till en positiv förändring för individerna.

– Många Malmöbor står långt från arbetsmarknaden, det kan vara psykisk ohälsa, missbruk och vissa som aldrig har jobbat varken här eller i sina hemländer, säger han till Sydsvenskan.

– Procenten är jätteviktiga men det finns positiva effekter för den enskilda vuxna, men också för barnen som ser att deras föräldrar går till jobbet varje dag, fortsätter han.

Olika former av bidrag

Hos oppositionen med Sverigedemokraterna och Moderaterna menar man att satsningen i praktiken bara innebär att människor går från en bidragsform till en annan.

LÄS ÄVEN: Bara en av fyra utomvästliga migranter är självförsörjande

Enligt Arif kommer satsningen att fortsätta, eventuellt genom att kombinera arbetsmarknadsanställning med språkinsatser.