Av de 5 500 nyanlända migranter som i hittills i år bedömts omfattas av utbildningsplikten, har 90 påbörjat studier.

Utbildningsplikten infördes vid årsskiftet och innebär att migranter som saknar gymnasieutbildning och inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsfördelningens etableringsprogram kan bli anvisade till studier. De som vägrar följa anvisningen ska riskera få etableringsersättningen indragen.

– Det står väl klart att vi har varit lite optimistiska i hur snabbt man har kunnat implementera reformen. Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Sveriges Radio.

Enligt Johansson är en av orsakerna till att det fungerar så dåligt att det tar tid för kommunerna att bygga upp kapacitet för att kunna möta behovet.

– När jag pratar med kommunerna så säger de att de behöver tid för att ställa om och erbjuda rätt sorts utbildningar. Sen vet vi att en del av de personer som omfattas av utbildningsplikten inte är redo att påbörja en utbildning utan kan behöva olika stödjande eller studieförberedande insatser först.

Ungefär hälften av de nyanlända migranter som är inskrivna i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen saknar en komplett gymnasieutbildning.