Sveriges regering skänker hundratals miljoner till Aleksej Navalnyj. Foto: Staffan Andersson/Youtube
Den svenska regeringen skänker just nu, genom Sida och Svenska institutet, hundratals miljoner skattekronor till den fängslade ryska aktivisten Aleksej Navalnyj. Men vem är egentligen Navalnyj, och vilka är det de svenska skattepengarna går till?
I helgen uppmärksammades att de ryska busringarna ”Vovan och Lexus” ringt upp Sveriges utrikesminister Ann Linde och utgett sig för att vara Julia Navalnaja, fru till Aleksej Navalnyj, samt Navalnyjs stabschef Leonid Volkov.
Under samtalet ber ”Volkov” om svenska skattepengar för att finansiera Navalnyjs verksamhet i Ryssland.
– Jag skäms lite för att fråga, men våra demokratiska organisationer behöver nu finansiering för en ny utredning mot ryska ämbetsmän, och det vore jättebra om Sverige kunde hjälpa oss, till exempel genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), vädjar ”Volkov”.
Och den svenska utrikesministern svarar direkt att hon är beredd att skänka närmare 400 miljoner kronor till duon, i tron att de företräder Navalnyjs organisation.
– Vi har omkring 38 miljoner euro för att stödja civilsamhället, mänskliga rättigheter och så vidare under de kommande fem åren, säger hon.
– Jag är inte säker på detaljerna, men jag tror att det är möjligt om vi kan ha kontakt med er, eller via ambassaden.
Av samtalet framgår också att planen är att smuggla in de svenska skattemiljonerna till Ryssland, illegalt, via Ukraina eller Baltikum.
LÄS MER: Ann Linde grundlurad av ryska troll – avslöjas vilja finansiera påverkanskampanjer
I ett osignerat mejl från Utrikesdepartementet till Samnytts redaktion bekräftas att regeringen anslagit 389 miljoner kronor från 2020 till 2024 som ”stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland”.
”Sida och Svenska institutet har uppdraget att genomföra stödet, som bland annat syftar till stärkta förutsättningar för en demokratisk utveckling i Ryssland, stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer”, skriver UD i mejlet.
”Ytterligare en viktig målsättning är bredare relationer mellan Sverige och Ryssland, med särskild betoning på mellanfolkligt samarbete. Utöver detta hanterar Svenska institutet även medel för samarbeten i Östersjöområdet som inkluderar Ryssland.”
Samnytt har begärt att få en redovisning av hur de miljonerna används, vart de tar vägen, om de förs över till utländska bankkonton och i sådana fall vilka konton. UD har ännu inte svarat på vår förfrågan.
Med anledning av Ann Lindes telefonsamtal med ”Vovan och Lexus” publicerade Rysslands ambassad i måndags ett inlägg på Facebook där den svenska regeringen anklagas för att ”finansiera en extremistorganisation som är förbjuden i vårt land”.
Ambassaden skriver vidare att den svenska finansieringen av Navalnyj och hans organisation ”kan inte anses på ett annat sätt än som direkt skadliga för våra bilaterala relationer”.
LÄS MER: Ryssland: Ann Lindes samtal har skadat ländernas relationer
Samnytt har även varit i kontakt med Rysslands ambassad som avböjer att svara på ytterligare frågor.
”Vi uppskattar intresset för vår kommentar som postats på Facebook. Vi bedömer att det emellertid är onödigt med någon uppföljning av publiceringen. Vi anser att innehållet är ganska självförklarande och inte behöver ytterligare förtydligande”, hälsar Dmitrii Krylov, attaché på Rysslands ambassad, i ett mejl.
Svenska UD skriver i ett separat mejl till Samnytt att man inte önskar kommentera ryska ambassadens inlägg på Facebook.
Det är i alla fall tydligt att de svenska och ryska regeringarna har väldigt olika syn på Aleksej Navalnyj. Den etablerade uppfattningen i Sverige är att Navalnyj är en politisk utmanare till en från svenskt perspektiv oönskad rysk president.
I Sveriges Television pekades Navalnyj under 2020 ut som det ”största hotet mot Putin” och Dagens Nyheter skrev på ledarplats så sent som i april i år att de hoppas att han blir ”Putins Mandela”.
Av den ryska regeringen kallas Navalnyj, som sagt, istället för ”extremist”. Föga förvånande, kan tyckas, i synnerhet om han anses vara ett hot mot Putin.
Men det är inte bara i Ryssland och av ryska Putintrogna medier som Navalnyj knutits till extremism. Ett flertal västerländska medier har de senaste åren också problematiserat den man som den svenska regeringen hoppas ska frälsa Ryssland från dess nuvarande ledarskap.
Politico skrev i augusti förra året om hur Navalnyj 2007 sparkades ut från det socialliberala partiet Jabloko på grund av sina nationalistiska aktiviteter. Han hade då inte minst engagerat sig i ”Ryska marschen”, som till myndigheternas förtret ville marschera genom ett dussintal städer i Ryssland.
”Nynazister”, beskrivs fenomenet som av tyska Spiegel i en artikel från 2007. ”Ryska skinnskallar, huliganer, nationalister, fascister och rasister”, fortsätter artikeln.
Och i en artikel i The New Yorker från januari i år beskrivs hur Navalnyj grundade nationaliströrelsen Narod samma år som han uteslöts ur Jabloko.
I flera artiklar ifrågasätts dessutom om Navalnyj kan beskrivas som politiker då han aldrig haft ett politiskt förtroendeuppdrag.
Den 8 juni 2008 hålls en konferens på Hotell Kosmos i Moskva. Väggarna pryds av fanor och banderoller med solkors, järnkors och andra symboler som brukar förknippas med nynazism.
Konferensen heter ”Den nya politiska nationalismen”. Det är fyra nationalistiska eller, om man så vill, nynazistiska organisationer som samlats: ”Rörelsen mot illegal invandring”, ”Ryssar”, ”Storryssland” – och Narod.
En av de mer framträdande deltagarna på konferensen är Aleksej Navalnyj.
Narod är en numera nedlagd organisation, men bilder från konferensen 2008 finns fortfarande kvar på organisationens Photobucketsida.
Men det som väckt mest reaktioner är troligen ett par Youtubevideos som Aleksej Navalnyj spelade in 2007. Videoklippen ligger fortfarande kvar på Navalnyjs Youtubesida.
Ett av klippen handlar om att Narod vill liberalisera Rysslands vapenlagar – så att alla har rätt att bära vapen. I sig kanske inte särskilt kontroversiellt. Motivet kan tyckas desto mer iögonenfallande.
– Alla vet att vi kan använda en flugsmälla mot flugor och en sko mot kackerlackor, säger Aleksej Navalny i videon.
– Men vad händer om kackerlackorna är för många eller flugorna för aggressiva?
På en skärm bredvid honom visas en bild på vad som förefaller vara tjetjenska rebeller. ”Homo Sapiens Gränslös”, lyder en text under den.
Plötsligt stormar en aggressiv man in i studion som låter som ett odjur, och Navalnyj skjuter mannen med två skott.
– I så fall rekommenderar jag en pistol, avslutas videon.
I den andra videon, med titeln ”Bli nationalist!”, är Navalnyj utklädd till tandläkare. Här jämställs istället invandrare med hål i tänderna, och videoklipp på ryska nynazister som misshandlar invandrare flimrar förbi.
– De är inte de riktiga experterna, säger Navalnyj syftandes på nynazisterna.
– Man måste precis och resolut avlägsna, fortsätter han.
Därefter visas istället bilder på hur rysk polis samlar ihop invandrare med centralasiatisk bakgrund för att deportera dem. Det är rätt sätt att hantera invandrarna på, menar Navalnyj.
– En tand utan rot är en död tand. Nationalister är de som inte vill att de ryska rötterna skadas, säger han i videon och avslutar:
– Vi har rätt att vara ryssar i Ryssland, och vi försvarar den rätten!
”Sveriges stöd utgår från Strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 som finns tillgänglig i sin helhet på regeringens hemsida (Strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024). Av denna framgår vilka anslagsposter som används liksom vilka målsättningarna är. Strategin beräknas omfatta sammantaget 389 miljoner kronor för strategiperioden 2020-2024. Sverige har sedan Sovjetunionens sammanbrott gett ett omfattande reformstöd till Ryssland. Det breda reformstödet fasades ut 2008, då Ryssland inte längre klassificerades som biståndsland. Regeringen beslöt dock att behålla ett specifikt stöd för svensk-ryska samarbeten inom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö.
Sida och Svenska institutet har uppdraget att genomföra stödet, som bland annat syftar till stärkta förutsättningar för en demokratisk utveckling i Ryssland, stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, liksom till en förbättrad miljö och ett fördjupat klimatarbete i bland annat Östersjöområdet. Ytterligare en viktig målsättning är bredare relationer mellan Sverige och Ryssland, med särskild betoning på mellanfolkligt samarbete. Utöver detta hanterar Svenska institutet även medel för samarbeten i Östersjöområdet som inkluderar Ryssland.”