Det blev mer skattesänkningar än pengar till välfärden i den höstbudget som nyligen presenterades av den rödgröna regeringen, ett krav från stödpartierna L och C. Skattesänkningarna omfattar dock inte migration och integration där skatten tvärtom höjs, bland annat med drygt en halv miljard för bidrag till ”utsatta områden”. Statskontrollerad media får också flera hundra miljoner extra, något som flertalet medier – inklusive mottagarna SVT och SR själva – valt att inte rapportera.

En bärande tanke bakom riksdagens beslut att överge licensmodellen och i stället statsfinansiera SVT och SR via skattsedeln är en upplevd hotbild om att Sverigedemokraterna om de kommer i maktställning ska börja skära i Public Service-bolagens anslag. Att så inte ska kunna ske har garanterats genom att skatten, på ett som många menar illegitimt sätt, har placerats utanför den reguljära statsbudgeten.

Lösningen har av allt att döma dock inte stoppat det motsatta, dvs för övriga partier att öka anslagen till SVT och SR, något som skett utan att det rapporterats av media. ”Smyghöjningarna” uppmärksammas dock i sociala medier. En som gjort detta ingående är den KTH- och Chalmers-utbildande civilingenjören och industriella ekonomen Björn Olanders.

I ett inlägg på Facebook redovisar han att SVT och SR nu får 282,6 miljoner kronor mer, vilket ökar det totala anslaget till nästan 9,5 miljarder kronor eller 25,7 miljoner kronor om dagen för skattebetalarna.

Anslagen ökade även i och med övergången från licens till skatt. Enligt Olanders uträkningar har SVT och SR de senaste två åren fått ökade anslag med 909,4 miljoner kr eller +10,8 procent jämfört med den tidigare TV-licensbudgeten som låg på 8,45 miljarder kronor.

Olanders tar även upp presstödet och finansieringen av Myndigheten för press, radio och TV som kostnader skattebetalarna tvingas stå för relaterade till medier man kanske inte läser och tittar på och rentav tar avstånd ifrån. Sammanlagt handlar det om en årskostnad på 10,17 miljarder kronor, vilket är nytt rekord.

Just detta att många tittare övergett SVT och SR och sade upp sin TV-licens i protest mot det man menar är vänsterpolitiskt vinklad nyhetsrapportering i strid med Public Service-uppdraget har varit den andra avgörande anledningen till att övergå till skattefinansiering – ingen ska kunna komma undan att betala är tanken.

Motsvarande flykt kan också iakttas för tidningsmedias läsare, något som gett upphov till diskussioner om ökat presstöd för att hålla dessa medier under armarna. Krav har även rests från kommersiella medier om att få krypa in under public service-paraplyet och på det sättet helt eller delvis säkra sin finansiering.

Initialt var samtliga partier – även SD – ense om att skattefinansiera SVT och SR. Efter att Samhällsnytt uppmärksammat detta uppstod en intern storm inom Sverigedemokraterna och i den slutliga riksdagsvoteringen röstade man sedan nej. Samtliga övriga partier röstade ja, även Moderaterna som tidigare varit starkt kritiska till SVT:s och SR:s som man anser vänsterpolitiska slagsida och allmänt till att staten ska driva medier.

Olanders bifogar en omfattande länklista till sitt Facebook-inlägg för den som vill kontrollera siffror eller informera sig ytterligare i saken.