En kvinna från Bangladesh med mor och syster sökte asyl i Sverige 2010. Efter att hon dömts till utvisning valde hon att stanna kvar i Sverige. Efter fyra år preskriberades utvisningsbeslutet och hon sökte asyl på nytt. Hon får nu permanent uppehållstillstånd då hon fött ett barn och fadern uppges vara svensk medborgare. Eftersom hon får stanna på anknytning till ett barn ”uppställs inte heller något försörjningskrav”.

En kvinna från Bangladesh som är född 1995 sökte asyl i Sverige 2010 tillsammans med sin mor och syster. Vi kan kalla kvinnan för ”A”. Hon nekades asyl och beslutet om utvisning vann laga kraft den 20 december 2011. Kvinnan kände inte för att åka hem utan stannade kvar i Sverige.

I december 2015 preskriberades utvisningsbeslutet och den 19 april 2016 sökte hon asyl på nytt. Vilka asylskäl hon använde 2011 är okänt men Migrationsverket refererar hennes asylberättelse från 2016 så här:

”Din mor har i sin ansökan uppgett att det ni tidigare anfört inte stämmer. Du uppger emellertid under asylutredningen att det finns lite problem med din faders politik men du vet inte hur det är i Bangladesh idag. Det har inte framkommit något nytt gällande de gamla skälen.

Du har levt i Sverige i åtta år, har gått i skola och anpassat dig till svenska förhållanden. Du vet inte hur du skulle klara av att anpassa dig till förhållanden i Bangladesh där det förekommer hot mot kvinnor och man måste bära hijab.

Vidare är du sambo med en svensk medborgare som är fadern till ditt barn. Din mor har berättat för dig att dina morföräldrar hotat dig till döden och tagit avstånd från dig på grund av ditt utomäktenskapliga barn som du har med en man som inte är muslim. Vid ett återvändande är du rädd för att bli utstött och utsatt för hedersrelaterat våld, både av din släkt men också av samhället då du inte lever som man ska enligt religionen och traditionen i Bangladesh”

Migrationsverket beslutade att inte ge henne uppehållstillstånd utifrån hennes asylberättelse.

Avslag på ansökan om att få anhöriginvandra

Hon ville även ha uppehållstillstånd på anknytning till sin son. Hon menade på att en svensk medborgare vid namn Sebastian Lagström är pappa till barnet. Verket skrev först att huvudregeln när det gäller anhöriginvandring är att personen som det gäller ska ansöka om anhöriginvandring innan denna satt sin fot i landet. Undantag kan dock göras. Verket förklarar:

”För att en utlänning ska få ansöka om uppehållstillstånd efter inresa krävs att det står klart att uppehållstillstånd skulle beviljats om utlänningen sökte utifrån Sverige. Som huvudregel ställs det krav på att den sökande ska kunna styrka sin identitet vid ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning.”

Eftersom A inte kunnat styrka sin identitet beslutade Migrationsverket att neka henne att få anhöriginvandra och beslutade om utvisning. Utvisningsbeslutet kom den 30 juni 2018. A överklagade till migrationsdomstol.

Domstolen underkänner asylskäl

Migrationsdomstolen anser att utifrån vad som står i Migrationsverkets så kallade landinformationssystem så är Bangladesh ett ”utpräglat patriarkalt samhälle” där ”diskriminering och våld mot kvinnor är utbrett”. Dock är situationen för kvinnor inte så pass allvarlig att A kan beviljas asyl bara för att hon är kvinna.

Eftersom det inte framkommit att hon ”avser att öppet kritisera islam” så kan hon inte få asyl på religionsskäl. Då hon inte medverkat till att åka tillbaka till Bangladesh innan hennes tidigare utvisningsbeslut preskriberades så får hon inte ”preskriptionsasyl”. Domstolen tror inte heller på att det finns en hotbild från hennes släkt. A nekades asyl av migrationsdomstolen.

Får anhöriginvandra utan försörjningskrav

LÄS ÄVEN: Skräddare med kundproblem alternativt skyddsbehövande

Domstolen skriver att A har ”stark anknytning till sin sambo och deras gemensamma barn som är svenska medborgare”.

Domstolen skriver angående invandring på anknytning till barn att:

”Gällande anknytning till barn uppställs inte heller något försörjningskrav.”

Domstolen menar på att det sista hindret för om A ska få uppehållstillstånd är om det ska krävas att hon söker uppehållstillstånd från hemlandet. Eftersom A:s son har varit sjuk och barnet som svensk medborgare inte kan förväntas åka till Bangladesh som ligger utanför Europeiska unionen så beslutar domstolen att A inte behöver åka hem för att ansöka.

A fick permanent uppehållstillstånd av förvaltningsrätten i Göteborg i maj i år. Domen har målnummer UM 9315-18.

Oklart vad som gäller generellt

Samhällsnytt känner inte till om det alltid räcker för en utländsk medborgare att peka ut en svensk medborgare som far till ett barn för att kunna tillskansa sig och barnet   permanent uppehållstillstånd.

Notera att A pekat ut en man vid namn Sebastian Lagström som far till barnet. Det finns fyra personer med namnet Sebastian Lagström i landet och ingen av dem är enligt folkbokföringen (Ratsit) sammanboende med en kvinna med samma namn eller födelsedata som A.