Foi: Pensionärer och mammor ska analysera kriget i Ukraina

Försvarets forskningsinstitut (Foi) vill ha hjälp från “understimulerade pensionärer, prokrastinerande studenter och nattammande mammor” för att analysera kriget i Ukraina. Anledningen är att allmänheten anses bättre på sådant än myndighetens egna analytiker.
– Experter är ofta inte särskilt bra på att förutsäga framtiden, förklarar programansvarige analytikern Ivar Ekman för Samnytt.

På måndag lanserar Foi Glimt. Den nya sajten presenteras som en plattform för crowd forecasting, och ett nytt vapen i kampen för Ukrainas frihet.

Plattformen vänder sig till den svenska allmänheten, för att be den om hjälp med att bedöma kriget och hur det utvecklar sig.

Anonyma analytiker

Ansvarig för Glimt är tidigare Sveriges radio-medarbetaren, numera Foi-analytikern, Ivar Ekman. Han berättar för Samnytt att vem som helst från och med nästa vecka kan skapa ett konto på sajten Glimt.nu, gärna anonymt, och därefter vara med och analysera.

De analyser som användarna skickar in jämförs därefter mot verkliga utfall.

– En av grundfunktionerna i hela den här metoden är att alla frågor som ställs och bedömningar som görs på dem, utvärderas. Man får poäng beroende på hur bra man är på att förutsäga framtiden. Så det finns ett litet tävlingsmoment inbyggt i det hela. Vi kommer att ha listor med de bästa, berättar Ivar Ekman.

Han påpekar att tävlingsmomentet, och att svaren utvärderas, förmår användarna att försöka vara mer neutrala:

– Det gäller att inte utgå från sina egna åsikter och sin bias i förhållande till frågan.

Ukraina har facit

Ekman förklarar att typiska frågor som användarna kan komma att få ta ställning till är hur många robotar Ryssland kommer skicka mot Ukraina en given månad, eller hur många ryska soldater som kommer finnas i Ukraina ett visst datum.

De analyser som användarna bidrar med jämförs därefter med facit, vilket här är samma sak som den data som Ukraina tillhandahåller.

– Vi har utgångspunkten att ganska mycket av det som ska bedömas är sådant där ukrainarna har sina egna analyser av hur det ser ut. Eftersom det är de som ska konsumera resultaten, så har de ett intresse av att resultaten förhåller sig till verkligheten som de förstår den. Det är åtminstone svårt att ifrågasätta att de borde ha ganska bra koll. Om det är någon som har bra koll, säger Ekman.

De fritidsanalytiker som hamnar närmast de ukrainska uppgifterna, kommer alltså få högst poäng på plattformen.

Från Amerika

Konceptet crowd forecasting har tagits fram av amerikanska Intelligence Advanced Research Projects Activity (IARPA). Och tanken är alltså att många tillsammans är bättre på att analysera komplexa skeenden än ensamma experter.

– Det är ett faktum att forskning har visat att experter ofta inte är särskilt bra på att förutsäga framtiden. Eller inte bättre än genomsnittet i alla fall, säger Ekman.

Trots det är han inte oroad för sin egen yrkesroll, som just analytiker på Foi.

– Även om man har den här sortens resultat om framtiden, alltså sådana här sociala bedömningar, som är mer precisa, så tar inte det bort behovet av professionella analytiker. Utan det här tenderar att bli mer kompletterande underlag än den enda produkten som en beslutsfattare behöver förhålla sig till, säger han.

En folkrörelse

Ivar Ekman och hans kolleger tycks ha stora förväntningar på Glimt. Och med grupptävlingar hoppas Foi locka många svenskar att, genom Glimt, engagera sig för den ukrainska saken.

– Snart kommer vi att arrangera en funktion där man kan tävla grupp mot grupp. Alltså så kan pol. kand:orna på Uppsala universitet tävla mot pol kand:orna i Lund, eller Trafikverket mot Migrationsverket, eller vad som helst, berättar han.

Om ett par veckor ska Glimt presenteras för TCO (Tjänstemännens centralorganisation), med förhoppning om att nå ut till deras 1,2 miljoner medlemmar.

– Så man kan få spridning på det. Vi har ju någon förhoppning om att skapa något folkrörelseliknande. Det är ett värde att alla är med, avslutar Foi-analytikern Ivar Ekman.