Pågår det, så som det från vissa aktörer larmas om, en epidemi av konspirationsteorier? Eller är det tvärtom en epidemi i konspirationsförnekelse vi ser, där makten försöker stämpla alltfler av sina kritiker som foliehattar och för detta tar hjälp av myndigheter, media och andra lojala aktörer för att mata ut det budskapet? Den frågan ställs i det senaste avsnittet av podden Folkets Radio.

Folkets Rado drivs av Per Shapiro, grävande reporter, nyhetsjournalist och dokumentärmakare som bland annat arbetat på SR (P1 Dokumentär, Kaliber och Ekot) och på SVT (Uppdrag Granskning) men som i februari i år beslöt sig för att starta en egen mediekanal. I det senaste avsnittet granskar Shapiro fenomenet med de alltmer frekventa och aggressiva varningarna för vad man kallar konspirationsteorier.

Att bli utpekad som konspirationsteoretiker har blivit allt vanligare på senare år i den politiska debatten. Avsändare för anklagelsen är oftast aktörer inom det etablerade politiska och mediala etablissemanget och den riktas vanligen mot resurssvagare oppositionella aktörer som man vill stoppa innan de får så mycket folkligt gehör att de kan utmana den politiska makten.

Myndigheter och media i samverkan

Folkets Radio beskriver det som ”en uppsjö av tidningsartiklar, radioprogram, dokumentärer, TV-inslag, föreläsningar, skolmaterial och seminarier” som koordinerat varnar såväl vuxna som ungdomar och barn för det de beskriver som ”riskerna med konspiratoriskt tänkande”.

En profil som nämns i programmet och som Samnytt tidigare uppmärksammat är Mikael Tofvesson, chef för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Han beskrev i en artikelserie nyligen dessa förmenta konspirationsteoretikerna som ”ett potentiellt allvarligt hot mot samhällets säkerhet”.

Folkets Radio uppmärksammar hur psykologer på ett som man menar försåtligt sätt bjuds in av Sveriges Radio också till de lättare pratprogrammen där budskapet att politiskt oppositionella egentligen lider av psykisk sjukdom, en metod som tidigare tillämpades på bred front i Sovjet och de kommunistiska lydstaterna i Östeuropa.

I Nordegren & Epstein manar den gästande psykologen alla som upptäcker att de har en ”konspirationsteoretiker” i sin umgängeskrets att ta avstånd från vederbörande. Att ta personens åsikt på allvar eller diskutera frågan beskrivs som lönlöst.

I en skriftlig påannons för programmet säger Folkets Radio att ”konspirationsteoretiker har blivit vår tids ord för kättare, ett retoriskt vapen som avfärdar meningsmotståndare utan att man ens behöver diskutera själva sakfrågan”.

Begreppet ”deep state” – den djupa staten – myntades ursprungligen av USA:s president Dwight D. Eisenhower på 1950-talet som ett uttryck för allt det som staten sysslar med i lönndom, bakom stängda dörrar och bortom transparens för väljarna. Att kritisera detta hot mot demokratin var fram till att en annan president, Donald Trump dammade av uttrycket legitimt.

Sedan vände det. Att efter 2018 tala om den djupa staten anses från etablissemangets sida vara ett tydligt tecken på att någon är konspirationsteoretiker. Att det skulle ske något bakom det som synes ske i maktens korridorer förvandlades från kritiserad verklighet till en myt. Inte minst i Sverige har det varit en tes som den svenska regeringen drivit.

Försvarsministern försade sig i direktsändning

Nyligen avslöjades hur den amerikanska underrättelsetjänsten NSA spionerat på och avlyssnat på andra västländers politiker, även svenska. När försvarsminister Peter Hultqvist (S) bjöds in till SVT Agenda för att kommentera skandalen försade han sig inte bara genom att hänvisa till det som skett som ett uttryck för den djupa staten utan hävdade också att det är precis så här den ska arbeta.

Idéhistorikern Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet är enligt Folkets Radio en annan nyckelfigur i att ställa diagnosen ”paranoid vanföreställning” på den som pratar om den djupa staten, i synnerhet om det är en aktör som kan hänföras till den värde- och/eller socialkonservativa politiska sfären.

Önnerfors har skrivit studier om konspirationsteorier på uppdrag av MSB och menar att det myndigheternas uppgift att fortsätta stämpla politiska motståndare som konspirationsteoretiker och att mata ut den verklighetsbild till medborgarna som etablissemanget vill att de ska uppfatta som den objektiva sanningen och budskapet att politiska motståndare ”hotar det demokratiska samtalet”.

Kritiker av corona-politiken smutskastas

Ett område där det här vapnet har använts flitigt den senaste tiden är mot de som protesterar mot coronarestriktionerna som lamslagit samhället. I Folkets Ratio-avsnittet medverkar Susanne Dodillet som är verksam vid Göteborgs universitet.

Hon är kritisk till hur mediaetablissemanget misstänkliggör deltagarna i massdemonstrationerna som en ”brokig skara” i stället för att beskriva dem som personer från alla samhällsskikt och alla politiska åsiktsriktningar. Det är inte heller bara ett svenskt fenomen. Dodillet, som är född i Tyskland läser även tysk media och berättar att hon den senaste tiden fått allt svårare för att göra det på grund av deras enligt henne ”oseriösa bevakning” av motståndet mot corona-restriktionerna.

Dodillet berättar att en konspirationsteori brukar definieras som ”en alternativ verklighet” på kollisionskurs med det som kallas ”kunskapsproducerande institutioner”, det vill säga universitet och myndigheter som det anses underförstått att medborgarna ska lita på alltid talar sanning och utgår från fakta. Hon har noga granskat den ovan nämnda studie som MSB beställt med namnet ”Konspirationsteorier och covid-19 – mekanismerna bakom en växande samhällsutmaning” och som publicerades i april i år och funnit att det lika lite som till media går att ha denna blinda tillit till dessa auktoriteter.

Enligt Dodillet innehåller studien åtskilligt som är problematiskt. För att utmåla alla corona-demonstranter som stollar exemplifierar man i studien bara med sådana extrema idéer som en väldigt liten andel av kritikerna tror på, till exempel att vaccin skulle innehålla nano-robotar som tar sig in i hjärnan så att personens tankar sedan kan programmeras om.

Genom att få den godtrogna delen av folket som litar på myndigheterna att tro att alla demonstranter tror på såna saker kan man få stöd för att de är konspirationsteoretiker och att åtgärder mot dem måste vidtas. I ovan nämnda SR-program Nordegren och Epstein jämförs corona-demonstranterna med de som tror att jorden är platt. Inga rimliga invändningar mot covid-politiken tillåts komma fram.

Cirkelbevis mot påstådda konspirationsteoretiker

Ännu farligare menar hon att det är att upphovsmännen bakom sådant här material bygger in en sinnrik brandvägg mot kritik som med cirkelbevisning går ut på att den som ifrågasätter det som påstås med det bevisar att de är just de konspirationsteoretiker som studien gör gällande. Hur man än vänder sig…

Paradoxen stannar enligt Dodillet inte heller där. Om man kritiserar de ”kunskapsproducerande institutionerna” påstås man underminera det öppna och demokratiska samtalet. Om man däremot håller tyst och inne med sin kritik då främjar man tvärtom samma öppna och demokratiska samtal . Samma sak gäller den som riktar kritik mot medieetablissemangets rapportering när du finner den vinklad och felaktig – gör du det är du med automatik en konspirationsteoretiker och ett hot mot demokratin.

Den gode medborgaren ska inte tänka och reflektera själv utan ha fullständig tillit till maktens institutioner. Det går på tvärs mot vad man, framför allt från vänsterhåll predikat tidigare men när ifrågasättandet och granskningen av makten och media kommer från ett annat håll än vänster gäller andra principer.

Journalist hoppade av – SvD:s artikelserie ”oseriös”

Folkets Radio har även talat med Mona Nilsson som är frilansjournalist. Hon berättar att hon kontaktades av Svenska Dagbladet i samband med att de planerade samordnade artikelserier med Dagens Nyheter om konspirationsteorier. Men det framkom snabbat att det inte var de stolligheter som man normalt förknippar med sådana teorier som skulle granskas – till exempel att Elvis lever, obducerade utomjordingar, att Palme-mordet var fejk osv.

I stället var det den ena sidan i de debatter som förs i ett antal framskjutna politiska frågor som skulle utmålas som konspirationsteoretiker. Bland dessa återfanns bland annat motståndare till 5G-utbyggnaden och ovan nämnda kritiker till corona-politiken. Konceptet var att söka upp sådana personer och porträttera dem som särlingar och stollar. När det stod klart att artikelserien inte levde upp till de journalistiska krav på seriositet som Nilsson anser att man kan ställa valde hon att hoppa av.

Som expert i artikelserien hade ovan nämnda Andreas Önnerfors kallats in. Hans uppgift var att beskriva fenomenet med konspirationsteoretiker som en slags radikaliseringsprocess. att vara kritisk till 5G-utbyggnad och corona-politik menar han är det första stadiet i en sjukdomsprocess där man sedan blir alltmer galen och till slut helt lämnar verkligheten och sitter med foliehatt på huvudet i ett hörn rädd för att bli bortförd av små gröna män. Både Önnerfors och Tofvesson på MSB gör också gällande att det också slutar med att man förvandlas till en våldsbejakande extremist och terrorist.

”Beklämmande och bedrövligt” är Nilssons sammanfattning av vad de här myndigheterna och medierna ägnar sig åt. Hon menar att det är dessa som är de verkliga spridarna av konspirationsteorier. Syftet menar hon är att skydda den politiska makten och stora ekonomiska intressen och att göra det genom att skjuta på budbäraren.

USA-professor starkt kritisk

I Folkets Radio-avsnittet medverkar också Lance Dehaven Smith, professor emeritus vid Florida State University och en av världens ledande forskare när det gäller att studera konspirationsteoribegreppets historia. Han bekräftar att taktiken att etikettera något som en konspirationsteori används för att inte behöva diskutera en obekväm sakfråga utan kunna lägga locket på och döda debatten.

Enligt Dehaven Smith är definitionerna av vad som konstituerar en konspirationsteori luddiga och kan därför användas för att stämpla i stort sett vad som helst som en sådan – från rena galenskaper till obekväm kritik mot makten. Det handlar enligt professorn också om att plantera rätt värdeladdade ord i det politiska språket för att sabotera debatten och illegitimera motståndaren.

Precis som Dodillet är Dehaven Smith särskilt kritisk till hur man likställer förnuft med konformism och demokrati samtidigt som man likställer oliktänkande med att vara irrationell. Han förklarar också att det råder dubbla måttstockar där vissa aktörer får kritiseras utan att det kallas konspirationsteorier medan andra som är knutna till makten i samhället inte får granskas och ifrågasättas på motsvarande sätt.

I det refererade avsnittet av SR-programmet Nordegren och Epstein definierar inbjudne Önnerfors en konspirationsteori som tron på att det finns ett mönster eller en plan bakom det som sker och att det finns vissa bakomliggande avsikter. Det är en definition som är så allmängiltig att den passar in på i princip vilken organiserad verksamhet som helst.

I programmet citeras även historikern Dick Harrisson som hävdar att 99 procent av allt som stämplas som konspirationsteorier förtjänar epitetet eftersom de är ”befängda påhitt”. Men Dehaven Smith menar att även ord som ”befängd” och ”irrationell” används godtyckligt för att misstänkliggöra den som riktar kritik mot ”fel” motståndare, en aktör som skyddas av makten.

Utarbetades av CIA efter mordet på Kennedy

Dehaven Smith berättar att begreppet konspirationsteori utanför akademiska kretsar kom i bruk först efter mordet på president John F. Kennedy 1963 när CIA ville stoppa alla som inte trodde på den officiella versionen i den så kallade Warren-komissionen om att mordet begicks av en ensam galning, Lee Harvey Oswald, trots åtskilliga indikationer på att så inte var fallet. Några av de viktigaste frågetecknen tas upp i spelfilmen JFK av Oliver Stone med Kevin Kostner i huvudrollen som åklagaren Jim Garrison som försökte gå till botten med presidentmordet.

Det var också här som strategin grundlades att tysta debatten. CIA skickade ut memon till USA:s tidningar där man uppmanade dem att inte gå in i diskussioner om vad man beskrev som ”konspirationsteorier” om Kennedy-mordet och inte skriva om dessa. Detta har sedan fungerat som en mall för makthavare i USA och många andra länder för hur man hanterar obekväm kritik.

Strategin har varit mycket framgångsrik och ofta räcker det med att makten använder signalordet ”konspirationsteori” för att den del av befolkningen som litar på att makthavarna alltid är goda och talar sanning ska ta avstånd från de aktörer som driver en viss fråga som makten vill få bort från den offentliga debatten och hänföra till periferin där stollar och extremister huserar.

Hör hela programmet i Folkets Radio HÄR.