Polisforskaren Stefan Holgersson hävdar i en ny rapport att det inom polismyndigheten finns ”en utbredd informell strategi att medvetet åsidosätta offentlighetsprincipen för att försvåra och hindra granskning”. Som ett konkret exempel visar han myndighetens motvilja att redovisa den medialt välkände polischefen Linda H Staafs meriter eller avsaknad av sådana.
Stefan Holgersson är professor vid Polishögskolan i Oslo och har arbetat som polis i Sverige sedan 90-talet. Han har tidigare skrivit flera uppmärksammade rapporter som avslöjat olika missförhållanden i myndigheten.
I rapporten ”Ursäkta, men vi är faktiskt polisen och vi står över lagen” från 2018, konstaterade Holgersson bland annat att offentliga handlingar rörande hur vissa chefsrekryteringar gått till medvetet har förstörts. I en ny rapport konstaterar Holgersson att polisen även medvetet mörkar information för att skydda bilden av myndigheten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Rapporten, ”Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen?” är en del i ett större forskningsprojekt som går under namnet ”Det myndigheter vill dölja – hur beteenden som riskerar att erodera tilliten till offentliga organisationer kan motverkas”. Rapporten har baserats på intervjuer med poliser och journalister samt hundratals ärenden där journalister begärt ut olika handlingar.
LÄS ÄVEN: Polisen: ”Vi klarar inte av” att stoppa den invandrade gängkriminaliteten
”Mörkar för att undgå kritik”
Enligt Holgersson fördröjer och hemlighåller polisen långt mer än de borde vid sina kontakter med journalister, något som ofta uppdagas när sekretessbedömningarna prövas i domstol. Han hävdar att det snarare är regel än undantag att det är svårt och tar lång tid att få ut handlingar från Polismyndigheten, något som framkommit vid intervjuer med drygt 60 journalister.
En delförklaring kan vara kunskapsbrist hos individuella poliser och handläggare, men enligt Holgersson råder även en nonchalant inställning gällande vikten av att följa regler hos vissa chefer. Dessutom hävdar han att polisen ibland medvetet mörkar för att undgå kritik. Vid utbildningar i sekretess delges ”informella tips” om hur man försvårar utlämning av information, hävdar rapporten.
Linda H Staaf inte meriterad för chefsjobb
Ett fall, där forskaren själv testade hur offentlighetsprincipen efterlevs, gäller chefen för Polismyndighetens nationella underrättelsetjänst, Linda H Staaf, som profilerat sig både internt och i media. Holgersson hade fått tips om att polischefen överdrivit sina meriter. Han försökte då begära ut uppgifter för att kontrollera om tipset stämde.
– Jag begärde ut ett intyg om påbörjad polisutbildning, som chefen påstår sig ha gått. Som svar från Polismyndigheten fick jag att ”det kan antas skada polisens operativa verksamhet”. Det känns märkligt. Istället för att säga att chefen inte gått polisutbildningen så vill man göra allt för att inte behöva lämna ut något som avslöjar det, säger Holgersson till SVT.
Forskaren konstaterar i rapporten att flera personliga porträtt av underrättelsechefen gjorts i media och att dessa syftat till att skapa ”en positiv bild av henne som handlingskraftig, välmeriterad och skarp, vilket i sin tur var fördelaktigt för Polismyndighetens trovärdighet”.
Från olika källor lyckades dock Holgersson komma över dokument som visar att Staaf tillsatts på en av de mest centrala och högsta chefspositionerna för den operativa verksamheten inom svensk polis trots relativt svaga meriter. Samtidigt hade flera andra sökande som inte fick jobbet omfattande erfarenheter.
LÄS ÄVEN: Antalet poliser minskar medan befolkningen växer
Uppfyllde nästan inga ansökningskrav
Vid ansökningstillfället uppnådde Staaf inte fyra av fem bör-krav i ansökningstexten och inte heller ska-kravet ”Ingått i en strategisk ledningsgrupp”, enligt Holgersson. Han konstaterar även att Staaf aldrig tidigare i sin karriär hade fattat ett polischefsbeslut. Holgersson skriver:
De enda utbildningarna utöver akademiska meriter som finns angivna i underrättelsechefens ansökningshandlingar var att hon hade körkort för tung lastbil och taxi, A-certifikat för privatflyg med mörkerkompetensbevis samt tävlingslydnadsinstruktör i svenska brukshundsklubben. Vilken relevans dessa utbildningar har för den utlysta tjänsten är oklart. Relevanta utbildningar för polisär operativ verksamhet saknas helt i meritförteckningen.
Holgersson skriver i rapporten att handläggare, istället för att iaktta offentlighetsprincipen, i efterhand har tvingats lägga ”dimridåer som verkar ha som syfte att hindra ett avslöjande av något så banalt som ett personligt varumärke”.
Polisen lägger locket på
Både Polismyndighetens ledning och den utpekade, Linda H Staaf, har avböjt att intervjuas av SVT. Polisens presschef Per Ek kommenterar att flertalet av de slutsatser som dras i studien inte delas av myndigheten, exempelvis att det skulle finnas intresse av att mörka, dölja och försvåra insyn.
Enligt Ek kommer uppgiften om Staafs påstådda polisutbildning från en journalist som porträtterat henne, inte från henne själv. Just detta är dock, enligt Holgersson, ”endast en bagatell” i sammanhanget.
