Paul Kirschner beskrivs som en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning och han kallar sig själv för ”en sur gammal gubbe”. För några dagar sen var han i Stockholm för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd. Trots ivern i skolorna att digitalisera undervisningen menar han att traditionell lärarledd undervisning visst hör hemma i en skola år 2019.

Så kallad katederundervisning, som fått en pejorativ klang under de senaste åren, är enligt Kirschner en metod som fungerar väldigt bra då man lär ut ett ämne som åhörarna inte kan något om. ”Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande”, konstaterar han.

Bara för att vi lever i en digital tidsålder innebär det inte automatiskt att en mer digitaliserad undervisning är bättre. Han är mycket skeptisk mot trender och det enda han tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet – en inställning som gett honom stämpeln ”sur gammal gubbe”, något han bär med stolthet.

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”.

Youtube-lektioner funkar inte
Ifall man tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det – alltså att leta upp något på internet – underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna, menar Kirschner. Att lägga upp lektioner på Youtube funkar inte.

– Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Expertlärare har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoftet ska förmedlas vilket i sin tur kräver att undervisningen anpassas efter elevgruppen, fortsätter Kirschner.

Läxor och prov
I den svenska debatten ifrågasätts nyttan av läxor och prov.

– Det finns något som heter ”retrieval practice”. Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det.

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Fokus på faktakunskaper
Enligt Kirschner borde lärare alltid, på alla nivåer, fokusera på faktakunskaper och procedurkunskaper – ”ett husbygge måste börja med stommen”. Den svenska skolans besatthet av att lära eleverna att vara ”kreativa” är inget som går att lära ut utan är ett karaktärsdrag, menar han. Ett karaktärsdrag som kan stimuleras beroende på hur miljön utformas.

Att ha uppkopplade elever och spendera åtskilliga miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen, och tron på att detta ska leda till bättre inlärning, tror Kirschner inte på. ”En dator är ett verktyg, inte mer än så”, säger han och konstaterar att elever lär sig betydligt mer om de för anteckningar för hand då man måste skriva långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört.