Andra generationens invandrare ärver sina föräldrars så kallade socioekonomiska status. Det slår en grupp forskare i Nederländerna fast, och ger därmed ett dystert besked till dem som hoppats på så kallad integration med tiden.
Bakom rapporten står fyra nederländska akademiker: Matematik- och datalogidoktorn J. H. van de Beek, ekonomiforskaren H. Roodenburg, professor emeritus i ekonomi Dr. J. Hartog samt sociologen G. W. Kreffer.
För två år sedan publicerade de fyra forskarna boken ”Gränslös välfärdsstat”; en forskningsstudie som slog fast hur oerhört kostsam invandringen är.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Chockstudien: Invandringen kostar 11 000 miljarder kronor
Efter att den studien släpptes, så har den tvärvetenskapliga forskargruppen förfinat sina kalkyler.
Knappt ingen invandring är lönsam
I den nya rapporten betonas först och främst att viss invandring är lönsam för samhället. Arbetskraftsinvandrare är lönsamma, i synnerhet om de kommer från andra västländer.
Men alla andra former av invandring, oavsett de är student- , asyl- eller anhöriginvandrare, är ekonomiskt belastande. Och inte nog med det:
”Kulturellt avstånd” är ett begrepp som forskarna använder sig av, där de använder det ”protestantiska Europa” som referensgrupp.
Och enligt dessa begrepp utgör exempelvis även migranter från Östeuropa och engelskspråkiga västländer, som USA och Storbritannien, ekonomiska belastningar. Inte ens amerikaner eller britter är alltså lönsamma att ta emot.
En av dessa kulturellt indelade invandrargrupper är emellertid lönsam: Den så kallat konfucianska kulturella gruppen: Migranter från länder som Kina, Japan och Sydkorea.
I absoluta botten i varje jämförelse hamnar, föga förvånande, invandrare från Afrika och Mellanöstern. De anses också kulturellt stå längst ifrån den västeuropeiska kulturen.
Socialgrupp går i arv
Men de fyra forskarna presenterar fler beska sanningar. Till exempel att den som hoppas på att det ska gå bättre för invandrarnas barn, hoppas förgäves.
”Talesättet ’det kommer att ordna sig med andra generationen’ stämmer inte”, skriver forskarna i rapporten. Istället är det så att invandrarnas barn i hög grad ärver sina föräldrars förmåga att bidra till samhället.
Om en invandrare belastar samhället, exempelvis genom att leva på bidrag, så är sannolikheten alltså stor att dennes barn också kommer vara en börda.
Förvånande nog tycks denna omständighet vara sann, även för invandrarbarn som klarar sig bra i skolan. Skolresultat är nämligen inte avgörande för individens förmåga att kunna bidra till samhället, påpekar forskarna.
Inte bidrag som avgör
De fyra nederländska forskarna konstaterar vidare att det ofta fokuseras på alla de bidrag som invandrarna får. Men det är faktiskt inte det som gör invandringen så pass kostsam.
En genomnsittlig icke-västlig invandrare får visserligen flera hundra procent mer i bidrag än en infödd nederländare. Men omvänt får de betydligt mindre i pensionsutbetalningar; ungefär en fjärdedel så mycket. Netto så får en icke-västlig invandrare åtta procent mer i offentliga utbetalningar än inrikes födda.
Det stora bekymret är istället att icke-västliga invandrare arbetar och betalar in betydligt mindre i skatt än den inhemska befolkningen. Deras nettobidrag till det offentliga är omkring 40 procent lägre.
Och det är att invandrarna kostar pengar, utan att bidra till samhället i närheten av samma utsträckning som de infödda, som gör dem så pass ekonomiskt belastande.
LÄS ÄVEN: Ny migrantstudie: Svenskar lönsammast – somalier dyrast
