Att massinvandringen till Sverige varit katastrofal är det få som numera nekar till. Men trots att Sverige på kort tid gått från förebild till skräckexempel finns det ändå vissa kommuner där politikerna både säger sig vilja ha fler migranter och att invandringen bidrar till Sveriges utveckling.

”Till skillnad från hur det ofta låter från regering och riksdag ser åtskilliga kommunpolitiker inte flyktingar och arbetskraftsinvandrare som problem och bördor”, skriver Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och adjungerad professor i migration och säkerhet vid Johns Hopkins University, tillsammans med Ellen Rahm, doktorand vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet, i en gemensam debattartikel.

”I stället är de uppskattade kommunmedborgare som bidrar till att lösa kommunernas svåra situation med demografiskt åldrande, avfolkning och bristande kompetensförsörjning inom både offentlig och privat sektor”, heter det vidare.

Intresset för att öka invandringen ska man ha sett i sin egen forskning där man nyligen genomförde en enkätundersökning med samtliga svenska kommuner. Svarsfrekvensen var dock knappt 60 procent. Här hävdar man att ”majoriteten av kommunerna tar avstånd från rikspolitikens avvisande inställning till migration”.

På frågan om ett fortsatt flyktingmottagande bidrar positivt till kommunens utveckling instämmer 82 procent av de svarande kommunerna. Kommuner som tycker att flyktingmottagande bidrar negativt utgör blott 2 procent. På frågan om hur flyktingmottagandet gynnar kommunerna ligger demografisk utveckling i topp, tätt följt av kompetensförsörjning i både offentlig och privat sektor, etiska och sociala aspekter samt ekonomisk tillväxt. Dessa resultat går på tvärs med den bild rikspolitiken målar upp.

I dessa kommuner ska migranter ses som ”en resurs – en oumbärlig sådan – för svensk välfärd, näringsliv och för samhället i stort” och var tredje kommun som svarat sägs ha både rätt förutsättningar och behov av fler nyanlända.

Enligt Hansen och Rahm normaliserar rikspolitiken förslag ”som tidigare ansågs extrema” medan den lokala politiken är ”praktiskt orienterad och fokuserad på sakfrågor”. Man hävdar också att ”utan invandring skulle den svenska välfärden inte klara av sitt uppdrag”.

Duon kritiserar även Tidöregeringens ökade incitament för frivillig återvandring och påstår att det är något som ”spär på rasismen och är en skymf mot alla de som riskerat sina liv för att fly förtryck och väpnad konflikt”.

Vurmar för mångkultur och invandring

2023 utnämndes Peo Hansen till den 25:e ”ambassadören” som knutits till den nationella kampanjen Håll ihop Sverige och skrev då följande:

Sverige och EU ska ta emot flyktingar för att värna de mänskliga rättigheterna. Vad beträffar de ekonomiska aspekterna finns det egentligen inte så mycket att orda om. Genom att ta emot och investera i flyktingar – det vill säga människor och därmed reella resurser – har samhällena i Sverige och EU inte mycket annat val än att gynnas.

2024 föreläste Hansen för Vänsterpartiet:

Även Ellen Rahm är en erfaren förespråkare av mer invandring och gillar Vänsterpartiet:

LÄS ÄVEN: EU-länder går samman – vill skicka hem fler migranter