Hela femton procent av Sveriges niondeklassare lämnar grundskolan med underkänt i ett eller flera kärnämnen varje år. Det är långt fler än EU:s genomsnitt, som ligger på mellan fyra och fem procent. Att det är ett stort misslyckande för svensk skolpolitik råder det inget tvivel om enligt en grupp svenska forskare. Nu vill de sänka kraven.

– Det är anmärkningsvärt för ett land som Sverige, som betraktar sig som en kunskapsnation och där vi har ett näringsliv som är mer kunskapsintensivt än många andra länder, säger Sven Bremberg, forskare i socialmedicin vid Karolinska institutet.

I SVT:s inslag förklarar forskarna aldrig orsaken till att så många misslyckas i den svenska grundskolan, de nämner endast konsekvenserna. Bland annat ökar risken för arbetslöshet markant för den som saknar vidare utbildning men även ohälsa och för tidig död kan härledas till underkänt betyg i grundskolan, påstås det.

– De som har underkänt betyg i nian har högre risk att dö i suicid eller drogbruk. Så att klara nian med goda betyg verkar vara en indikator för hur det går resten av livet, säger Bremberg till SVT.

LÄS ÄVEN: Propaganda för utomeuropeisk invandring i studentlitteratur

”Ingen politiker vågar röra vid detta”

Enligt statstelevisionen skulle ett avskaffande av betyget underkänt innebära att fler elever fick chansen att ta sig in på gymnasiet. Huruvida de som idag blir underkända i grundskolan skulle nå framgång i gymnasiet eller snarare stjäla resurser från de som nu anses bättre lämpade för vidare studier, talar forskarna inte om. Däremot spekulerar de i att elevernas stress i grundskolan skulle minska och hävdar att ”utrymmet för lärandeprocessen” skulle öka.

– Det har pågått en skoldebatt i över 25 år men ingen politiker vågar röra vid detta. Om man föreslår att ta bort betyg riskerar man påståenden från motståndarna om att man är för en flumskola, säger Jörgen Tholin som är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Tholin säger sig inte se några större problem med att ta bort betyget underkänt. Som ett framgångsrikt exempel lyfter han Norge, som inte tillämpar betyget.

– Den nationen finns ju kvar och lever rätt bra så vitt jag förstår, säger Tholin.

En annan skillnad mellan svenska och norska skolor, som inte omnämns i SVT:s inslag, är att Norge fortfarande ger eleverna betyg i både ordning och uppförande. Sverige slutade med det på 1970-talet.