Försvarsmakten kommenterar inte påståenden om att det svenska artillerisystemet Archer skickats till Ukraina för att sättas in i kriget mot Ryssland. Myndigheten hänvisar till sekretess, och att det kan ”skada landets försvar” eller ”vålla fara för rikets säkerhet” att kommentera uppgifterna.

Det var förra måndagen som påståenden om att det svenska artillerisystemet Archer satts in i Ukraina började spridas i ukrainska kanaler. Uppgifterna härleds till den ukrainske krigskorrespondenten Yuri Butusov, som rapporterar direkt från fronten och följs av hundratusentals personer.

Stor spridning

Ett stort antal ukrainska kanaler har återrapporterat uppgiften. Bland dem Telegramkanalen ”Real War Ukraine”, som har över en miljon följare.

Även den ukrainska nyhetsbyrån Unian uppmärksammar påståendet, men inflikar att ”ingen annan bekräftelse finns, så uppgiften behöver verifieras”.

LÄS ÄVEN: Ukraina: Vi förlorar uppemot tusen soldater – varje dag

Ukraina har länge efterfrågat såväl fler som mer offensiva vapen, och uppgiften om att svenska artilleripjäser satts in mot ryssarna välkomnas av de ukrainare som kommenterar den.

Sekretess

Jannice Westerholm är tillförordnad chef för krigsmaterialgruppen på Inspektionen för strategiska produkter. Det är en myndighet som bland annat kontrollerar Sveriges export av vapen och annan krigsmateriel.

Hon vill inte kommentera de ukrainska påståendena om att Archer skickats till Ukraina.

LÄS ÄVEN: Ryssland: Expressen sprider fake news

”För att föra ut krigsmateriel ur landet krävs tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). På grund av sekretess kan ISP inte kommentera enskilda ärenden eller mottagarländer”, skriver hon i ett mejl till Samnytt.

Försvarsmakten: Hemligt

Inte heller Försvarsmakten kommenterar påståendet.

”Uppgifter om huruvida det har förekommit ytterligare stöd till Ukraina än det som Försvarsmakten tidigare har kommunicerat till allmänheten omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen, uppgiften kommenteras av det skälet inte”, skriver Försvarsmaktens högkvarter i ett mejl till Samnytt.

LÄS MER: Evelina inte välkommen i Hemvärnet – översten: ”Viktigt med samma värdegrund som oss”

I den lagparagrafen kan man läsa att: ”Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.”

”Om man antar att man flyttar en sak från en plats till en annan plats så uppstår det en brist på den ursprungliga platsen. Om en brist på den ursprungliga platsen kan antas leda till en nedgång i förmåga eller kapacitet inom landets försvar så blir det en uppgift som fredas av 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen”, förklarar Försvarsmakten i ett uppföljande osignerat mejl.

Skickade pansarskott

Sedan tidigare är det känt att Försvarsmakten i början av mars skickat 5000 pansarskott, 5000 kroppsskydd, 5000 hjälmar samt 135 000 fältransoner till Ukraina. Myndigheten meddelade den 6 mars att krigsmaterielen var på plats.

”Av operativa skäl kommenterar Försvarsmakten inte hur transporterna har gått och när”, hette det då.

LÄS ÄVEN: Mer svenska vapen till Ukraina

Förra månaden beslutade regeringen om att skicka ytterligare vapen till Ukraina. Bland annat sjömålsrobot Robot 17, automatgevär AG 90 och ytterligare 5000 pansarskott.

Regeringen hänvisade i samband med det den som ville veta mer om vapnen som skickades till Ukraina till Försvarsmakten.

Sedan tidigare är det känt att även Robot 57, även känd som NLAW, skickats till Ukraina. Pansarskottet skickades emellertid inte till Ukraina av Sverige, utan av Storbritannien.

”Det var britterna som skänkte vapnet till Ukraina kort före Rysslands angrepp, hur många enheter som skänktes är inte känt”, skriver Försvarsmakten på sin hemsida.

LÄS ÄVEN: Ryssland: EU:s vapenleveranser nu militära mål