Kritik har riktats mot att media och de organisationer som har som uppdrag att verka emot antisemitism fokuserat oproportionerligt mycket på en liten klick svenska nynazister och nästan inte alls på den miljonhövdade grupp invandrare från muslimska länder där judehatet är en del av kulturen. Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia, varnar på Förintelsens minnesdag för riskerna med att antisemitism importeras med den höga utomvästliga invandringen till Sverige.

Antisemitismen ökar i Sverige visar undersökningar. När problemet förs upp i den offentliga debatten står nästan alltid de små nynazistiska grupperingarna som Nordiska motståndsrörelsen i centrum samtidigt som det utbredda judehatet i det invandrade så kallade muslimska civilsamhället i vårt land tonas ned eller helt lämnas utanför diskussionen.

Den här skevheten i samtalet har kritiserats och en orsak till att den uppstått hävdas vara oron över att utpekas som främlingsfientlig eller att underblåsa sådana strömningar om man kopplar problemet till invandringen. Även inom de judiska organisationerna, vars medlemmar det är som utsätts, känner man sig inte alltid bekväm med att berätta att det är främst är från grupperingar i det muslimska invandrarkollektivet hotbilden idag härrör.

Den ökade antisemitismen i Sverige är något som man på Forum för levande historia uppger att man tar på ”absolut största allvar”. Enligt den statliga myndighetens överintendent, Ingrid Lomfors, behöver man dock bli bättre på att se var i samhället det är som judehatet gror och ökar.

– Vi måste ta reda på var antisemitismen finns någonstans så vi kan sätta in rätt åtgärder.

Generellt är kunskapen om den nazistiska förintelsen hög i Sverige, även bland unga svenskar som inte har någon närmare anknytning till det som hände under andra världskriget.

– Förståelsen och kunskapen kring Förintelsen är utbredd bland svenska ungdomar. I de undersökningar vi har gjort har vi sett en väldigt positiv utveckling, säger Lomfors i en intervju med SVT med anledning av Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Statstelevisionen följer upp med en fråga om huruvida den här kunskapen är jämnt fördelad i samhället eller om den stora invandringen från muslimska länder i konflikt med Israel är en särskild utmaning som kräver åtgärder utöver det vanliga.

Enligt Lomfors är antisemitismen koncentrerad till vissa miljöer och hon pekar särskilt ut de hårt segregerade områden som domineras av invandrare från muslimska länder där judehatet är djupt rotat i politik, religion och kultur.

– Nej, det är inte som vanligt. Antisemitismen är mer utbredd i vissa miljöer än andra och kommer man från länder där antisemitism är en statsideologi är risken stor att man bär med sig de idéerna när man kommer till Sverige.

I andra europeiska länder är bilden mer tudelad menar Lomfors när hon från statsreportern får frågan om hur hon ser på ”konspirationsteorierna kring George Soros i flera europeiska högerpartier”.

Överintendenten pekar ut Polen och Ungern som särskilt problematiska beträffande antisemitism, något som hon tillskriver ”försvagningen av demokratiska institutioner” i dessa länder.

De frekventa påståendena om att demokratin är på tillbakagång i länderna kritiseras samtidigt för att inte stämma, bland annat med invändningar som att Fidesz-regeringen i Ungern har ett betydligt starkare folkligt mandat än exempelvis den svenska S-regeringen.