Misstankarna om oegentligheter kring Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali i Borlänge har på nytt riktat strålkastarljuset mot politiska nätverk i den somaliska diasporan. I Växjö finns en annan och betydligt äldre historia – den tidigare S-politikern Mohamed Abdi Elmi, vars verksamheter genom åren tagit emot tiotals miljoner kronor från svenska myndigheter. Efter konkurser, skatteskulder, fotbollsskandaler och en fängelsedom höll han sig undan Kriminalvården – samtidigt som staten fortsatte betala ut aktivitetsstöd. I somras greps han i England.

I Borlänge pågår just nu en förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning kopplat till Vänsterpartiet. Bakgrunden är turerna kring V-politikern Mohamed Abdukardir Ali, som med 648 personröster kryssade sig in i riksdagen.

Förundersökningen lades först ned den 8 september men återupptogs den 21 september sedan nya omständigheter framkommit. Handlingar som SVT tagit del av anger tre misstänkta personer, men ingen är delgiven misstanke och Åklagarmyndigheten har inte offentliggjort deras identiteter. Ali har tagit ”timeout” och har förnekat anklagelserna som riktats mot honom i medier.

Det är mot den bakgrunden som historien om en annan politiker med somalisk bakgrund åter blivit aktuell.

I Växjö började Mohamed Abdi Elmi sin svenska offentliga bana på ett helt annat sätt än den slutade – som socialdemokratisk kommunpolitiker, integrationsprofil, företagare och fotbollsledare. Sedan följde en historia som kom att sträcka sig över mer än ett decennium.

S-politiker och integrationsprofil

Elmi satt för Socialdemokraterna i Växjö kommunfullmäktige och tekniska nämnden. Parallellt byggde han upp verksamheter kring integration, arbetsmarknad och fotboll.

LÄS ÄVEN: Polisen jagar socialdemokraten Mohamed – misstänks blåst skattebetalarna på 25 miljoner

Fotbollsföreningen hette ursprungligen Sufstars och var knuten till Somaliska ungdomsföreningen. Projektet framställdes under flera år som ett integrationsprojekt, och laget skulle senare bli Växjö United.

Fotbollsklubben Växjö United FC. Foto: Faksimil Facebook.

Samtidigt hade Elmi ett annat förtroendeuppdrag. Mellan 2009 och 2015 var han enligt P4 Kronoberg god man åt minst 25 så kallade ensamkommande flyktingbarn på uppdrag av Växjö kommun.

Redan 2011 hade Skatteverket konstaterat stora brister i hur Elmi skötte sin enskilda firma. Trots det fortsatte han som god man under flera år. Överförmyndarnämnden medgav senare att de årliga kontrollerna hade brustit.

LÄS ÄVEN: Efterlyst kriminell S-politiker får fortfarande bidrag från Sverige

6,4 miljoner – och 94 kronor kvar

Samtidigt växte verksamheterna kring etablering och arbetsmarknad. Somaliska ungdomsföreningen drev tillsammans med firman Starlots etableringslotsverksamhet, vars uppgift var att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden.

Mellan juni 2014 och juli 2015 betalade Arbetsförmedlingen ut drygt 6,4 miljoner kronor till verksamheten. När föreningen gick i konkurs 2015 såg bokslutet annorlunda ut.

Konkursförvaltaren uppgav för DN att det inte fanns någon bokföring över huvud taget. Skulderna uppgick till 977 167 kronor. Tillgångarna: 94 kronor.

Resultatet var anmärkningsvärt. Ett tiotal bolag med koppling till den tidigare S-politikern hade enligt radiokanalens granskning fått ut minst 25 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen. Samtliga hade gått i konkurs med stora skatteskulder och saknad bokföring.

Arbetsförmedlingen stoppade utbetalningarna och började kräva tillbaka pengar, men enligt DN betalades de inte tillbaka. Konkursförvaltaren polisanmälde föreningen misstänkt för ekonomisk brottslighet, men förundersökningen lades ned.

Elmi hade själv en annan förklaring till den saknade bokföringen. Han uppgav för DN att verksamheten hade bytt kontor och att bokföringen då hade försvunnit av misstag.

LÄS ÄVEN: Misstänkta valfuskhärvan växer: Kriminell klan-somalier pekas ut och kommuntjänsteman lånade ut bil

Han ansåg också att Arbetsförmedlingen var skyldig verksamheten 1,5 miljoner kronor och att konkursen hade kunnat undvikas om pengarna betalats.

Även privat konsumtion dök upp när myndigheterna började granska Elmis affärer. Före konkursen 2015 drev han ett gym och en integrationsverksamhet som fått drygt 1,3 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen.

Enligt P4 Kronoberg visade en revision från Skatteverket att delar av verksamhetens inkomster hade gått till privata utgifter – bland annat lyxkonsumtion, hotellnätter och en resa till Dubai pekas ut.

Personlig konkurs – lämnade politiken

Samma år kom nästa smäll. 2015 försattes Elmi i personlig konkurs med drygt 1,2 miljoner kronor i skulder. I samband med konkursen lämnade han sina politiska uppdrag för Socialdemokraterna.

Även handelsbolaget Tahs och ett aktiebolag med samma namn, där Elmi var huvudman, gick i konkurs. De sammanlagda skulderna översteg en miljon kronor och enligt konkursförvaltaren saknades bokföringsmaterial även där.

Fler verksamheter följde samma väg. Elmaani och Starwork AB, som bland annat arbetade med lokalvård, stöd och arbetsträning för arbetssökande, försattes också i konkurs. Starwork hade drygt 840 000 kronor i skulder. Men historien om de offentliga pengarna var långt ifrån slut.

Ett tiotal bolag – minst 25 miljoner

P4 Kronoberg började kartlägga företagsnätverket kring Elmi. Resultatet var anmärkningsvärt. Ett tiotal bolag med koppling till den tidigare S-politikern hade enligt radiokanalens granskning fått ut minst 25 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen.

Samtliga hade gått i konkurs med stora skatteskulder och saknad bokföring. Arbetsförmedlingen polisanmälde Elmi för misstänkt grovt bedrägeri.

Efter en omfattande utredning lades dock förundersökningen ned 2021.

Mohamed Abdi Elmi och Arbetsförmedlingen. Foto: Faksimil Facebook och Arbetsförmedlingen.

Åklagaren bedömde att materialet från Arbetsförmedlingen och den efterföljande utredningen inte styrkte brottsmisstankarna tillräckligt för åtal. Elmi förnekade brott.

Det är därför viktigt att skilja de 25 miljonerna från de brott Elmi senare faktiskt dömdes för. Historien fick samtidigt en närmast cirkulär fortsättning. Redan 2019 kunde P4 avslöja att Elmi, efter konkurshärvan, arbetade i ett nytt företag som finansierades av Arbetsförmedlingen.

Fotbollsklubben började krackelera

Parallellt fortsatte Växjö United sin klättring i seriesystemet. Men kring laget började allt fler märkligheter uppmärksammas. DN granskade 2019 en dramatisk upplösning av division 3 där Växjö United varit på väg mot serieseger. Historien innehöll otillåtna spelare, falska identiteter och uppmärksammade spelmönster på asiatiska bettingmarknader.

LÄS ÄVEN: Somaliske S-politikerns fotbollsförening utreds – miljonbidrag, bokföringsbrott, konkurser och matchfixning

En tidigare spelare gick till Migrationsverket och uppgav att den identitet och nationalitet han varit registrerad under inte var hans riktiga. Han polisanmälde också att han hade uppmanats att byta identitet och senare utsatts för hot.

Växjö United FC fotbollsklubb. Foto: Faksimil Facebook.

Polisens aktionsgrupp mot idrottsrelaterad brottslighet inledde en förundersökning kring flera misstänkta brott med koppling till verksamheten. Misstankarna i den utredningen ska inte sammanblandas med de ekonomiska brott Elmi senare dömdes för.

Kriminalvården beslutade att Elmi senast i maj 2025 skulle inställa sig på den öppna Tygelsjöanstalten. Han ansökte två gånger om uppskov, först med hänvisning till utbildning och därefter till familjeskäl. Ansökningarna avslogs. Elmi inställde sig inte och blev internationellt efterlyst.

Växjö United fick också ekonomiska problem. Klubben portades från kommunala anläggningar sedan den inte betalat skulder på drygt 96 000 kronor. Även andra medier rapporterade om fotbollsklubben.

Till slut kom fängelsedomen

Efter alla nedlagda utredningar kom till sist en fällande dom i ett annat ekonomiskt brottmål. Göta hovrätt dömde i maj 2024 Mohamed Abdi Elmi till ett års fängelse för skattebrott, bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.

Domen mot Mohamed Abdi Elmi i Göta hovrätt.

Brottsligheten hade bland annat begåtts i Växjö United, där domstolen bedömde att Elmi varit faktisk företrädare och ansvarat för föreningens bokföring. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd.

Kriminalvården beslutade att Elmi senast i maj 2025 skulle inställa sig på den öppna Tygelsjöanstalten. Han ansökte två gånger om uppskov, först med hänvisning till utbildning och därefter till familjeskäl. Ansökningarna avslogs. Elmi inställde sig inte och blev internationellt efterlyst.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Somalias korruption är inte vårt problem”

Efterlyst – men bidraget fortsatte komma

Då inträffade ytterligare en märklig vändning. Trots att Kriminalvården efterlyst honom fortsatte Elmi att få aktivitetsstöd på omkring 15 000 kronor i månaden.

För att få ersättningen skulle han delta i en arbetsmarknadsinsats hos Växjöföretaget Praecuro. Arbetsförmedlingen betalade alltså samtidigt Praecuro för att hjälpa den efterlyste Elmi mot arbete.

LÄS ÄVEN: Dömd knarksmugglare från Somalia kan sitta i riksdagen för V

Praecuro hade tre anställda och gjorde goda affärer. Under 2024 omsatte bolaget 3,2 miljoner kronor och redovisade ett rörelseresultat på drygt 1,4 miljoner. En miljon delades ut till ägarna. Året före hade ytterligare en miljon delats ut.

Polisen upptäckte dessutom att Elmi och åtta andra män var folkbokförda på samma adress i Norrhult trots att de inte bodde där.

Fastigheten i Norrhult där Elmi och åtta andra män var folkbokförda. Foto: Google Earth.

När polisen gjorde husrannsakan var fastigheten övergiven och värmen avstängd. Fem av männen fick enligt polisen samtidigt mellan 10 000 och 18 000 kronor vardera i månaden i bidrag.

Anmälningarna mot Elmi om bidragsbrott och folkbokföringsbrott lades senare ned med hänvisning till att han hade lämnat landet och inte förväntades återkomma.

LÄS ÄVEN: Säpo om gripna terroristerna: ”Har kopplingar till IS i Somalia”

Greps i England

Men Elmi skulle återkomma. Spåren efter den internationellt efterlyste före detta S-politikern ledde till England. Under sommaren 2026 greps han av brittiska myndigheter. Den 3 september flögs han tillbaka till Sverige.

Planen hade ursprungligen varit att han skulle avtjäna straffet på öppna Tygelsjöanstalten. Efter att han hållit sig undan gjorde Kriminalvården en annan bedömning. Elmi placerades i stället på Johannesberg i Mariestad, säkerhetsklass 2.

Anstalten Johannesberg i Mariestad. Foto: I99pema – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

”Mot bakgrund av att Mohamed Abdi Elmi undandragit sig verkställigheten under en längre tid bedöms det föreligga risk för avvikelse och misskötsamhet under verkställigheten”, skrev Kriminalvården i sitt beslut.

Den tidigare socialdemokratiske kommunpolitikern, integrationsentreprenören, gode mannen och fotbollsprofilen hade därmed gått från kommunfullmäktige i Växjö till en svensk kriminalvårdsanstalt.

LÄS ÄVEN: Polisen Maria Rosander varnar för islamiseringen: ”Samhället äts upp inifrån”

Och medan utredningen av vad som faktiskt har hänt kring Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali i Borlänge fortfarande pågår, är historien om Mohamed Abdi Elmi redan till stora delar skriven i konkursakter, myndighetsutbetalningar och domstolshandlingar.

Elmi är enligt Skatteverket sedan den 11 januari 2008 svensk medborgare. Han är i dag registrerad som utflyttad och saknar folkbokföringsadress i Sverige. Medborgarskapet innebär samtidigt att han inte kan utvisas ur Sverige, inte heller på grund av brottslighet.

Historien om Abdi Elmi har inga kända rättsliga kopplingar till den pågående Borlängeutredningen. Men det finns paralleller som väcker frågor. Även Mohamed Abdukardir Ali har en ovanligt brokig folkbokföringshistorik och har enligt TV4 flyttat mellan minst tio adresser på några år.

Han har dessutom haft bolagsengagemang och beviljades 2022 skuldsanering efter att ha samlat på sig 40 skuldposter på sammanlagt drygt 163 000 kronor, bland annat till Försäkringskassan, CSN och Polismyndigheten.

LÄS ÄVEN: Polisen: Islamiseringen av Sverige har pågått i 30 år

Skulderna bidrog till att han 2024 nekades svenskt medborgarskap. Först i februari 2026 blev han svensk medborgare. Bara månader senare kryssades han in i riksdagen – och står nu i centrum för den uppmärksammade valhistorien i Borlänge.

Även Alis affärer har väckt frågor. Enligt Expressen har han presenterat sig som grundare och vd för Verisom, ett bolag tidningen inte kunnat hitta i svenska, somaliska eller internationella bolagsregister. Genom Afritech Growth AB har han samtidigt försökt sälja in ett reformprojekt till Somalias regering inom områden som finansierats med svenskt bistånd.

LÄS ÄVEN: Mona Walter om Minnesota-härvan, somalisk kultur och varför Sverige är särskilt utsatt

OCENSURERAD GRANSKNING
Vill du se fler granskningar?
Vi vill fortsätta avslöja, granska och rapportera sådant som andra medier missar. Uppskattar du Samnytt? Visa det genom en prenumeration eller donation.
Bli prenumerant
DONERA VIA SWISH 123 083 33 50