LEDARE • Det började med “kampen mot terrorn”, sen blev det “kampen mot penningtvätt”, därefter “kundkännedom”. Alla dessa begrepp har något gemensamt: de används inte primärt mot brottslingar – utan mot dig och mig. Mot vanliga människor. Mot politiska meningsmotståndare. Mot äldre, sjuka och regimkritiska röster.

Samnytt skrev nyss om en 82-årig kvinna som blev bedragen på en halv miljon kronor via telefonbedrägeri. Vad gjorde Skandiabanken? Jo – de stängde ner hennes konto och Bank-ID och förklarade att de inte kunde “hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism”.

LÄS ÄVEN: 82-årig kvinna lurades i ett bedrägeri – banken stänger av kvinnan

Man läser inte fel. En pensionär som lurats av bedragare klassas alltså som en säkerhetsrisk – och får sparken som kund. Det här är inte ett undantag. Det här är systematiskt.

En lagstiftning för brottslingar – riktad mot folket

När penningtvättslagen infördes på EU-nivå var det med ett tydligt syfte: att stoppa organiserad brottslighet, våldsamma gäng och terrorfinansiering. Men i praktiken används lagen idag som en godtycklig gummiklubba, där bankerna själva är åklagare, domare och bödel.

Samma lagstiftning har använts för att stänga ner konton tillhörande Fria Tider, SwebbTV, Nya Dagbladet och till och med privatpersoner kopplade till dessa sajter. Det skedde med Widar Nord. Det skedde med Mira Aksoy. Det skedde med den före detta SD-profilen Simon Alm. Nordea sa också upp ett annat företags bankkonto efter 20 år. Svenska storbanker portade år 2021 ett flertal spelbolag, trots att de arbetade under svensk licens. Det sker hela tiden – i tysthet.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: “Bankväsendet måste reformeras i grunden”

Internationellt har det drabbat Donald Trump, Marine Le Pen och Nigel Farage. Bankerna skyller på “värdegrund”, “risk” och “regelverk” – men alla vet att det handlar om något annat: politik.

Bankerna gör helt enkelt det smutsjobb staten inte vågar ta ansvar för öppet. Det är censur via proxy. Det är demokratiförtryck outsourcat till en “privat” aktör – men med politiskt godkännande.

Politikerna sanktionerar övergreppen

När ett företag, en tidning eller en privatperson får sitt konto stängt står politikerna tysta. Varför? För att det är deras motståndare som drabbas. För att de tjänar på att banker och digitala infrastrukturer gör jobbet som staten ännu inte fullt ut vågar skriva in i lagboken.

Men ibland försöker de. Som nu, när regeringen föreslår att polisen ska få göra husrannsakan utan brottsmisstanke. Jag är den förste att förstå att det krävs hårdare tag mot brottsligheten. Det var min paradgren under min tid i riksdagen – där många många av mina förslag nu anammas. Men, risken för missbruk ökar. Vi har ser det hela tiden.

LÄS ÄVEN: En trasig lampa – och rättsstatens dunkla mörker

Som när polisen satte in “helt orimliga resurser” mot Bilyana Martinovski för ett påstått förtalsbrott. Eller när en polisutredare som hatar högern och “ryska troll” – utsatte dissident för helvete i månader. Eller en tjej som filmade ett invandrarbråk nu åtalas på grund av en ny lag som troligen och förhoppningsvis var menat för något helt annat. Hela tiden vänds lagar som sades vara för ett visst korrekt ändamål mot andra. Mot de staten, juristerna och etablissemanget inte gillar.

Det är exakt samma logik som bankernas “kundkännedom”: du är skyldig tills motsatsen bevisats – och det är vi som avgör vad som är misstänkt.

När staten och storföretagen går samman för att stänga av vissa människor från samhällets grundläggande funktioner, då är det inte längre en demokrati. Då är det en demokratur. En digital sådan, där allas liv – pensioner, lön, hyra, mat – passerar genom bankernas system. Och där dessa banker på helt godtyckliga grunder kan kasta ut dig. Utan förvarning. Utan rättsprocess. Utan ansvar.

Återta kontrollen

Bankerna har i praktiken blivit en digital myndighet – men utan insyn, ansvar eller rättslig prövning. Det måste få ett slut. Staten måste återta kontrollen. Inte genom att ge bankerna ännu mer makt, utan genom att:

1) Förbjuda kontostängningar på politiska grunder. Endast domstolsbeslut ska kunna leda till permanent avstängning – och bara vid konkret brott.
2) Införa en statlig grundläggande banktjänst. Alla medborgare måste ha rätt till ett konto, bankkort och digital identifiering.
3) Förbjuda bank-ID-monopolet. Bankerna ska inte ha monopol på e-legitimation. Det öppnar för maktmissbruk, som vi redan ser idag.

Vi befinner oss i ett skede där friheten inte längre inskränks med batonger och fängelse, utan med avstängda appar, spärrade konton och digital isolering. Det är mildare till formen – men minst lika effektivt. Och framför allt – mer acceptabelt för ett sovande folk som intalas att det är för “deras trygghet”.

Men det är inte trygghet. Det är kontroll.

Och om vi inte sätter stopp nu, kommer ingen längre kunna säga sanningen – för de kommer inte ha tillgång till lönekonto, betalningstjänster eller ID-handlingar. De kommer ha blivit raderade.

Därför måste vi ta tillbaka kontrollen från bankerna. De får inte längre vara statens digitala batong.

LÄS ÄVEN: Lever vi i ett anarkotyranniskt samhälle?

Fredrik Reinfeldt: Sverige har inte misslyckats med invandringen