Glad midsommar önskar Samnytt!

Vi på redaktionen vill önska alla våra läsare, och framförallt alla de som stöttar oss genom att prenumerera eller donera, en riktigt glad, solig och rolig midsommar!

Halva 2022 har passerat och valet närmar sig. Tyvärr fortsätter alla siffror att peka åt fel håll och gammelmedia gör sitt bästa för att sjuklöverpartierna ska fortsätta regera. Men vi på Samnytt fortsätter att kämpa på och hade inte klarat det utan våra läsare, men framförallt de av er som prenumererar eller donerar för att vi ska kunna fortsätta arbetet.

Du ska veta att vi ser varenda donation ni skickar in. Vissa hjälper till med en femtiolapp, sällan men ibland är någon extra generös och donerar tusentals kronor. Vi har ingen möjlighet att tacka alla, dels för att det är många mikrodonationer, dels för att vi helt enkelt inte har uppgifter om vem ni är, men vi är tacksamma för stödet och det är också alla de som kan läsa Samnytt tack vare er som stöttar oss.

Ni är på detta sätt en del av kampen för ett bättre Sverige – så var stolta över det!

Med det sagt avslutar vi denna hälsning med lite historik om midsommar, från Nordiska Museet:

Midsommarfirandet var ursprungligen en kyrkohögtid, ägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge ansluter namnet S:t Hans dag tydligare till de bibliska berättelserna. Den 23 juni var midsommaraftonens fasta datum fram till 1952. För att bättre passa in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommardagen alltid skulle firas på en lördag och den är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Det är inte känt huruvida midsommarfirandet var spritt under förkristen tid eller skulle haft en motsvarighet i en påstådd festlighet kring sommarstolståndet. Midsommarfirandets eventuella förkristna kopplingar är med andra ord spekulativa och källor saknas. En av de tidigaste källorna som finns är biskop Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555. Där skildrar Magnus att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas”. Intressant nog nämner Magnus här midsommareldar, ett bruk som funnits kvar ända in i vår tid.

I likhet med julnatten var midsommarnatten också föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter och de övernaturliga väsendena antogs vara särskilt aktiva. Därför var midsommarnatten lämplig för att samla läkande växter men också för att spå in i framtiden. Att rulla sig naken i midsommardaggen var stärkande för hälsan liksom att spara en krans och lägga den i julbadet. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar är att lägga sju eller nio sorters blommor för att under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se vem man ska leva sitt liv med.

Ett inslag som växt sig starkare under 1900-talet är inslaget av lek. Melodin till ’Små grodorna’ är ett exempel på detta, som för första gången dök upp i en sångbok på 1920-talet. Melodin blev snabbt populär och kopplades samman med grodleken och midsommar. Själva melodin går tillbaka på en fransk sång, som brittiska soldater under napoleonkrigen vid 1800-talets använde som en nidvisa om fransmännen.

I bondesamhället var midsommarafton höjdpunkten på sommarhalvårets fester, speciellt för de unga. Ett talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång. Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689: [Det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.”

Midsommarens koppling till fest, romantik och som markering av årets växlingar återfinns i dagens firande. Så länge merparten av den svenska arbetskåren började sin semester när industrierna stängde efter midsommar innebar midsommar början på en ganska lång ledighetperiod – industrisemestern. Genom att dess längd har ökat successivt från två veckor på 1930-talet har denna institutionaliserade semester spelat ut sin roll. Men midsommar spelar fortfarande en symbolisk roll som markör för semestern och för sommarens början.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Redaktionen

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.