Halvledarmaterial som kisel ingår numera i all elektronik, såväl analog som digital och finns i allt från datorer och bilar till kylskåp och dammsugare. Efterfrågan på halvledarprodukter överstiger produktionskapaciteten och nu hävdas att dessa är på väg att ersätta oljan som bränslet i världsekonomin.

Försäljningen av halvledarprodukter ökade under 2020 med 6,8 procent, till motsvarande 3 650 miljarder kronor. Tillväxten väntas öka till 10,9 procent i år. Den stora efterfrågan har i kombination med produktionssvårigheter under coronapandemin lett till närmast akut brist på halvledarprodukter under våren, framför allt inom bilindustrin.

Den amerikanska andelen av den globala tillverkningen av halvledarprodukter har rasat från 37 till 12 procent sedan 1990 men satsningar görs för att vända trenden Höga förväntningar ställs bland annat på företaget Intel.

Störst produktion sker numera i Asien, som står för hela 70 procent av marknaden. Taiwan spelar där en nyckelroll. Geraldine Sundström, portföljförvaltare och expert på branschen för halvledarprodukter på den amerikanska fondjätten Pimco, menar att Taiwan i framtiden kommer få en liknande roll som oljegiganten Saudiarabien hade under 1970-talet.

LÄS ÄVEN: Kina satsar på att gå om USA militärt

Risk för geopolitiska spänningar

– Det är redan spänt läge kring Sydkinesiska sjön och detta kommer att vara ett område med ännu större geopolitiska spänningar framöver, säger hon till SvD.

En stor skillnad mellan olja och halvledarprodukter är att de senare är en färskvara. Medan råolja var samma produkt på 70-talet som nu så designas chip för specifika ändamål och utvecklas hela tiden. De blir snabbt tekniskt föråldrade och går därför inte att lagra någon längre tid, vilket gör det komplicerat att säkra försörjningen.

EU är en förhållandevis liten spelare när det gäller halvledarprodukter. Under de senaste 30 åren har europeiska företag spritt ut sin produktion över hela världen, istället för att bygga fabriker inom Europa.

– Den enkla förklaringen till det är att vi har blivit utkonkurrerade av bättre och billigare produkter från andra länder, säger Mats Kinnwall, chefsekonom för branschföreningen Teknikföretagen, till SvD.

LÄS ÄVEN: LARM: Kinesisk invasion av Taiwan kan vara nära förestående

EU ligger efter

Av rädsla att bli beroende av Kina har nu EU:s industrikommissionär Thierry Breton övertygat 22 medlemsländer att underteckna en avsiktsförklaring med målsättningen att EU ska fördubbla sin produktion av halvledarprodukter på tio år till 20 procent av det globala utbudet, något som spås bli väldigt kostsamt.

Förutom effekterna av nedstängningar och produktionsstopp samt försvårad logistik, på grund av den pågående pandemin, har en även andra problem uppstått under våren som begränsat tillgången. I Texas slog extrem vinterkyla hårt mot Samsungs, Infineons och NXP:s fabriker. Kort därpå lamslog en kraftig brand stora delar av produktionen i Renesas Electronics fabrik i Tokyo.

LÄS ÄVEN: USA flyttar två hangarfartyg till Sydkinesiska havet

Efterfrågan ökar hela tiden

Detta har lett till att nästan samtliga fordonstillverkare rapporterar produktionsstörningar på grund av brist på halvledarprodukter, något som förväntas förvärras under årets andra kvartal. Enligt Sundström står världen inför 5-10 år där utbudet av halvledarprodukter kommer att vara väldigt begränsat.

Råvaran till halvledarprodukter är exempelvis vara kisel, germanium, selen, ämnen som kallas halvledare därför att de inte leder ström lika bra som metall men samtidigt inte heller isolerar helt. Det är den egenskapen som ligger till grund för den moderna analoga och digitala elektroniken sedan transistorn konkurrerade ut elektronröret för 50 år sedan.

En ständigt ökande konsumtion av uppkopplad elektronik som datoriserade vitvaror, elbilar, artificiell intelligens, automation och robotisering av industrier och transportsystem, smarta städer, grön energi och 5G-nät gör att efterfrågan på halvledarprodukter kommer att öka än mer framöver.