Svenska för invandrare, SFI, är en grundläggande språkutbildning som ska ge vuxna migranter kunskaper i det svenska språket och i det svenska samhället. Målet är att deltagarna ska kunna använda det svenska språket i vardags- och arbetslivet samt för att eventuellt studera vidare. Men hur effektivt är det egentligen och vad kostar det skattebetalarna?
I fjol studerade 107 000 personer på SFI, året innan var antalet 115 000 stycken. 2025 var det bara lite drygt hälften, 52 procent, som blev godkända medan 44 procent avbröt studierna. Ungefär så har det också sett ut de senaste tio åren.
Bland elever som började SFI 2018 hade 37 procent inte fått godkänt i någon kurs alls fram till 2022, vilket betyder att många lämnar systemet utan fullständig SFI-kompetens eller fastnar länge i utbildningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: SFI-lärare: Nästan ingen lågutbildad invandrare lär sig svenska
Siffror från Skolverket visar att elever kan gå i utbildningen i flera år. Vissa kombinerar studier med arbete eller avbrott och återkommande avbrott gör att studietiden ofta dras ut kraftigt. Bland orsakerna till avbrotten finns saker som arbete, flytt, familjeskäl eller hälsa men också ”okända orsaker”. På längre sikt saknar över en tredjedel godkänt i någon SFI-kurs.
Utöver att systemet inte tycks vara speciellt effektivt är det också rejält dyrt för skattebetalarna. Den genomsnittliga kostnaden ligger på mellan 130 000 och 150 000 kronor per elev och år. SFI kostar skattebetalarna i storleksordningen 10-16 miljarder kronor per år samtidigt som nästan hälften av eleverna avbryter studierna och genomströmningen har varit i stort sett oförändrad i över ett decennium.
Reformer på gång
Eftersom nästan hälften avbryter varje år innebär det att samma elev ofta kan generera kostnader över flera år.
Från 2026 genomförs den största förändringen av SFI på många år. En ny treårsgräns införs för att minska långa studietider och öka genomströmningen. Samtidigt pågår ett större reformarbete där regeringen vill skärpa kvalitetskraven, stärka kommunernas ansvar och göra utbildningen mer anpassad till arbetsmarknaden.
Sågas av lokalparti
I Norrköping har lokala Östgötapartiet uppmärksammat problematiken med SFI i kommunen. I ett videoklipp som fått stor uppmärksamhet förklarar partiledare Okan Karakas vad man funnit och hur man ifrågasätter pengaflödet:
SD del av problemet
Till Samnytt säger Okan Karakas att det här problemet sker mitt under näsan på ansvariga politiker och dit räknar han också Sverigedemokraterna i Norrköping.
– Hög frånvaro och personliga skäl utgör nästan 80 procent av alla avbrottsorsaker inom SFI här i vår kommun, och trots den här sjuka lägesbilden som vi presenterar i vår granskning så registrerar kommunen, vad jag vet, inte mer detaljerade uppgifter om vad varje enskilt personligt skäl är.
LÄS ÄVEN: Iido från Somalia har läst SFI i 16 år – kan knappt göra sig förstådd på svenska
Hur kan det ens vara möjligt eller ens tolereras av de ansvariga politikerna, frågar sig Karakas.
– Här hade jag tvingat tjänstemännen att göra en mer noggrann indelning gällande vad dessa personliga skäl är – det ska framgå om personen till exempel återvänder tillbaka till hemlandet som den påstår sig ha flytt ifrån eller om personen har valt att gå på föräldraledighet i stället för att fokusera på sina studier.
De exempel Karakas tar upp i klippet är personer som står inskrivna på kurs 1A i flera års tid. Kurs 1A är för dem som praktiskt taget har noll tidigare utbildning, det vill säga merparten (om inte alla) är analfabeter. Momenten som SFI går igenom på kurs 1A är på en sådan grundläggande nivå att det kan jämföras med vad förskolan lär ut till små barn. Till exempel handlar det om att ljuda mycket enkla ord.
LÄS ÄVEN: Varannan utrikes född i ”utsatta områden” saknar grundläggande läsförståelse
– Att man inte klarar av momenten på kurs 1A under flera års tid leder mig då till frågan: vad är tanken att vi ska göra med de här människorna? Hur ska en person, som inte klarar av kurs 1A efter flera år, bära sin egen vikt i ekonomin? För inte är väl tanken att vi ska tvingas försörja de här människorna livet ut?
– Personer som uppenbarligen inte vill eller anstränger sig tillräckligt för att bli en del av samhället de har kommit till? Nej, det funkar inte – jag vill inte försörja dem. De som uppenbarligen inte vill bli en del av samhället måste återvända tillbaka till sina hemländer eller åka någon annanstans, slår han fast.
123 083 33 50
Varken vänster eller höger
Östgötapartiet är ett relativt nybildat lokalparti som varit aktiva i Norrköping sedan 2022. Man driver frågor som man tror förbättrar vardagen för medborgarna i kommunen med fokus på de kommunala kärnverksamheterna genom att skära ner på sådant som kommunen inte ska slösa pengar på.
LÄS ÄVEN: Regeringen inför treårsgräns i SFI
Partiet gör också klart att man tillhör varken vänster eller höger och ”struntar i vilket fack vi kan komma att förknippas med”.
Okan Karakas står på första plats för Östgötapartiet både i kommunvalet i Norrköping och i regionvalet för Östergötland samt på tionde plats på Örebropartiets riksdagslista.
LÄS ÄVEN: Novus: Örebropartiet rusar i vår mätning
123 083 33 50
