hybrit-feature

LKAB/Hybrit pressbild

Inrikes

”Grönt stål” för hundratals miljarder starkt ifrågasatt

Publicerad 1/17/2023
Annons

Statligt finansierade satsningar på så kallat ”grönt stål” – stål som inte framställts genom användandet av fossilt kol – ifrågasätts allt mer. Inte minst kritiseras satsningen ”Hybrit”. Men projektet försvaras av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
– Man gärna får visa vad den alternativa vägen är för att plocka bort tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp, säger hon.

400 miljarder kronor. Så mycket beräknar LKAB investera i framtidens gröna klimatvänliga stålproduktion de kommande åren. Planen är att koks, en förädlad form av stenkol, fasas ut från svensk stålproduktion och ersätts av vätgas som producerats med hjälp av el.

Omställningen kostar inte bara pengar. I mitten av 2040-talet beräknar det statliga gruvbolaget att deras nya stålproduktion kommer kräva 70 TWh el per år. Det är omkring halva Sveriges nuvarande elkonsumtion – och mer el än alla kvarvarande svenska kärnkraftverk producerar tillsammans. Det krävs enorma mängder elkraft för att genom elektrolys av vatten producera all den vätgas som den nya stålprocessen behöver.

Skattebetalarna betalar

Hybrit Development AB ägs gemensamt av de två statliga bolagen LKAB och Vattenfall samt SSAB. I november förra året vände sig företaget till Industriklivet och begärde 4,9 miljarder kronor för byggandet av en demonstrationsanläggning för grönt stål vid Malmberget utanför Gällivare. Det är mångdubbelt mer pengar än den statliga fondens totala årliga budget.

Då hade Hybrit redan året innan fått över 1,5 miljarder kronor från EU:s innovationsfond, och ytterligare 259 miljoner kronor från de tre statliga ägarbolagen samt Energimyndigheten. Totalt väntas anläggningen kosta minst 16 miljarder kronor att bygga.

Det är ändå bara en droppe i havet mot de 400 miljarder som LKAB räknar med att den gröna omställningen av stålproduktionen totalt kommer kosta under en tjugoårsperiod.

Notan betalas i slutändan av skattebetalarna. Dels i form av statliga stöd för den gröna omställningen, men främst genom sänkta avkastningskrav på de företag som satsar på Hybrit. LKAB och Vattenfall genererar åtskilliga miljarder i vinst – sammanlagt får staten in omkring 20 miljarder i utdelningar varje år från alla statliga bolag.

Det är pengar som normalt går in i statskassan och satsas på vård, skola och omsorg, men som de kommande åren istället försvinner in i Hybritprojektet.

”Dödens dal”

Mångmiljardsatsningen på Hybrit har de senaste månaderna mött växande kritik och ifrågasättanden. Bortsett från var all el är tänkt att komma ifrån är en återkommande fråga huruvida det stål som kommer produceras med hjälp av den nya metoden blir så dyrt att ingen kommer kunna eller vilja betala för det. Men problemen kan vara värre än så.

Svenska dagbladets ledarskribent Peter Wennblad har begärt ut mejlkommunikation mellan Hybrit och Energimyndigheten. Enligt den tvivlar Hybrit på den egna tekniken. Den teknik för elektrolysörer som finns ”lever inte upp till prestandakraven för industriell användning” och pilottesterna för vätgasreduktion av järnmalm ”har ännu inte visat att konceptet är skalbart”, heter det. Det finns en risk att hela projektet fastnar i ”dödens dal”.

Wennblad konstaterar dessutom att det är svårt att begära ut mejlkommunikation och handlingar som berör Hybrit, vilket förhindrar granskning av vart alla skattemiljarder tar vägen. Enligt honom har Hybrit utvecklats till ett klimatpolitiskt prestigeprojekt.

”Det är ett extremt högriskprojekt. Där ingen har getts rollen som djävulens advokat. I stället har alla inblandade parter ett gemensamt intresse av att det inte granskas mer ingående än nödvändigt”, skriver han.

Försvaras av Ebba Busch

Men Hybrit, som startades upp när Stefan Löfven var statsminister, försvaras av den nuvarande regeringen. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menar att projektet måste lyckas, inte minst eftersom Sverige pressas av EU att minska sina koldioxidutsläpp.

Anledningen är att priset på så kallade utsläppsrätter ständigt ökar i syfte att tvinga företagen att minska sina utsläpp av koldioxid.

– Jag skulle säga att man gärna får visa vad den alternativa vägen är för att plocka bort tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp om inte vägen framåt är med Hybrit och liknande projekt, säger Ebba Busch till Dagens industri.

Mattias Albinsson
Annons
Senaste nytt
Populärt just nu
709Trump varnar för kärnvapenkrig i Ukraina
Annons