Socialstyrelsen har äntligen kommit i mål med de riktlinjer för utsållning av coronapatienter som myndigheten arbetat med sedan förra veckan. En särskild blankett ska fyllas i för varje patient. Faktorer som ålder, andra sjukdomar och ”social situation” ska avgöra om personen ska skickas hem utan hjälp eller tas emot av sjukhuset.

Medan det i andra länder pågår en debatt om hur man snabbt kan få fram nya vårdplatser och respiratorer kom debatten i Sverige att handla om något annat – nämligen om vem som ska vägras tillgång till vården och dö av coronaviruset.

Kändisprogramledaren Edward Blom har tidigare gått ut på Twitter och öppet uppmanat myndigheterna att strunta i att behandla äldre sjuka för att spara de få intensivvårdplatserna åt de yngre:

Och nu verkar Socialstyrelsen ha hörsammat uppmaningen. Sedan slutet av förra veckan uppger myndigheten att man arbetar med ”etiska” riktlinjer för utsortering av patienter – som ska vara ett stöd för vårdpersonal i en situation av anstormning av kritiskt sjuka patienter när man ska besluta vem som ska få den livräddande behandlingen.

Sedan dess har Samhällsnytt haft en kontinuerlig kontakt med myndigheten för att följa arbetets gång. Igår fick vi ett mejl från krisledningen på Socialstyrelsen med information om att arbetet är klart. Resultatet blev en utbildning för sjukvårdspersonal som ska hjälpa dem att göra bedömningar vid en anstormning av patienter:

Samhällsnytt har tagit del av utbildningen som kan nås på följande länk. Av den framgår att vissa patienter kommer att nekas vård och skickas hem redan från början. De faktorer som ska spela en roll i bedömningen är ålder, andra sjukdomar samt ”social situation”.  Samtidigt hänvisar Socialstyrelsen till lokala anvisningar för en definitiv bedömning – troligen instruktioner specifika för varje sjukhus utifrån den rådande situationen. Här kan man ta del av hela blanketten:

Triage används även till vardags på de flesta akutmottagningarna för att bestämma vilka patienter som ska få vård först. Utbildningen ovan är dock framtagen specifikt med anledningen av coronaepidemin och visar på att triagekriterierna kan komma att ändras.

I en annan utbildning om Covid-19 för läkare som har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen med konkreta patientfall beskrivna i exempelvis den meriterade tidskriften The Lancet blir svenska läkare uppmärksammade på skillnaderna mellan vården i USA som de konkreta fallen gäller och i Sverige.

Exemplet nedan handlar om en man i 35-års åldern som kom till akuten i USA efter en resa till Wuhan med feber och diffusa symptom som visade på en lunginflammation. Mannen fick omfattande diagnostisering tack vare att han befann sig på ett amerikanskt sjukhus – som inkluderade lungröntgen och flera olika prov.

I Sverige skulle han inte fått någon hjälp överhuvudtaget, utan skickats hem – vilket man ska göra enligt utbildningen och Folkhälsomyndighetens rekommendationer:

Mannens tillstånd försämrades vilket föranledde nya åtgärder på det amerikanska sjukhuset. Men i Sverige skulle han fortsatt vara utan hjälp och vårdats bara med ”hemkarantän”:

Snart utvecklade mannen en bilateral lunginflammation med behov av syrgas eftersom hans förmåga att andas själv blev sämre. De amerikanska läkarna satte då in en experimentell antiviral terapi med remdesivir intravenöst. Patienten svarade bra på behandlingen och blev bättre efter bara några dagar. Enligt den svenska sjukvården var dock hans fall – med bilateral lunginflammation, hög feber och syrgasbehov – för ”mild” för att behandla med remdesivir – trots att det är tillåtet att använda läkemedlet i Sverige:

Läkarutbildningen ovan ger ett inblick i vilken slags sjukvård svenska coronapatienter kan räkna med – i det osannolika fallet att de skulle passera ”utsållningen” och få en egen vårdplats på ett sjukhus.