Förra året lyckades kriminella ligor lura av svenskar hundratals miljoner kronor i så kallade vishing-bedrägerier där man skaffar sig tillgång till bankkunders konton. Ligorna har framför allt åldringar som målgrupp. Bankerna har i många fall vägrat ersätta sina kunder för förlusterna men en färsk dom i Högsta domstolen innebär att bankernas ansvar för bedrägerier av det här slaget mu kraftigt utvidgas.

Fallet som nu blir prejudicerande rör en man som lurades av 385 000 kronor. Personer som utgav sig komma från banken lyckades tillskansa sig koder till mannens Internetbank som de sedan länsade.

Banken vägrade stå för förlusten eftersom man menade att mannen varit oaktsam och fick skylla sig själv för att han låtit sig luras av den kriminella ligan. Mannen nöjde sig inte med det beskedet utan vände sig till domstol.

HD-dom tillskriver bankerna större ansvar

Målet gick ända upp till Högsta domstolen som nu avgjort det till mannens fördel. Banken döms hålla mannen skadeslös och ge tillbaka alla pengar han lurats på.

Banken kan enligt HD inte hävda att kunden varit oaktsam. Domstolen menar att mannen hade goda skäl att tro att de personer han hade att göra med kom från banken och att han inte medvetet lämnat ut några koder till obehöriga.

Högsta domstolens domar är prejudicerande och ska tjäna som vägledning för hur tings- och hovrätter ska döma i framtiden. Den nu aktuella domen innebär att ett större ansvar för att förhindra den här sortens brott nu läggs på bankerna.

Om en bank i framtiden vill slippa ekonomiska förluster till följd av så kallade vishing-bedrägerier kan man inte längre slentrianmässigt vältar över ansvaret på sina privatkunder utan måste stärka säkerheten så att bedragarna inte lika enkelt kan länsa en kunds bankkonto.

Tillitsfulla äldre bedragarnas målgrupp

De ligor som sysslar med den här sortens brottslighet har företrädesvis gamla människor som målgrupp där många har dålig vana med datorer och smarta telefoner. De har vuxit upp i ett Sverige där det gick att lita på varandra och misstror därför inte automatiskt sina medmänniskor för att vara bedragare.

I vissa fall kan de ha blivit avlurade ett helt livs besparingar. Vishing-brotten har ökat lavinartat de senaste åren och bara under 2021 anmäldes fler än 11 000 brott av det här slaget, vilket var en fördubbling jämfört med året innan.

Det handlar heller inte om några småpengar. Förra året kom vishing-bedragarna över runt 385 miljoner kronor.

Konsumentverkets generaldirektör, Cecilia Tisell, kallar i en kommentar till statstelevisionen HD-domen för ”väldigt betydelsefull”. Hon uppmanar alla som tidigare blivit lurade på det här sättet men fått kalla handen från banken att nu på nytt kontakta sin bank och kräva att den ersätter förlusten.