Hjältar i SVT-dokumentär stal barn och erbjöd dem till IS
Foto t.v.: Holger.Ellgaard

I slutet av januari i år belönades dokumentären Sabaya med en guldbagge för “Bästa dokumentär”. Sabaya, som regisserats av Hogir Hirori som bor i Sverige, skildrar två yazidiska mäns kamp för att befria kidnappade yazidiska kvinnor ur det ökända al-Hol-lägret i Syrien, som består av cirka 60 000 personer, främst IS-anhängare samt deras familjer. Men nu visar det sig att ”hjältarna” i filmen tog kvinnor och barn och försökte sälja till IS.

I september förra året publicerade tidningen The New York Times en artikel om Sabaya som fick stor uppmärksamhet. Flera källor vittnade till tidningen om att regissören Hogir Hirori inte hade inhämtat samtycke från de traumatiserade yazidiska kvinnorna för deras medverkan i filmen. Artikeln ledde till avbokningar av vissa filmvisningar, men stoppade inte den svenska guldbaggejuryn från att belöna filmen några månader senare.

Nu skriver tidningen Kvartal om nya komprometterande uppgifter om filmen. Huvudrollsinnehavarna ska ha tagit flera av kvinnorna ur lägret mot deras vilja samttvingat flera av dem att lämna ifrån sig sina barn. De lurade flera av kvinnorna att skiljas från sina barn med lögner om att de skulle få återförenas med dem senare. Dessutom ska de ha hållit kvinnor som vägrade lämna ifrån sig sina barn i husarrest i upp till två års tid. Barnen ska sedan ha erbjudits till IS för pengar.

”Värre än IS”

En ljudinspelning visar att en av kvinnorna berättat för regissören Hogir Hirori att dokumentärens ena huvudperson Mahmud hade behandlat kvinnorna illa.

– Folk kommer tro att Mahmud hämtar tillbaka yazidiska flickor, vilket är sant, men Mahmud behandlade dem värre än vad IS gjorde, säger kvinnan.

Hogir Hirori svarar då att han inte visste vad Mahmud gjort, och att han skulle ha gjort saker annorlunda om han hade vetat, samtidigt som han försöker övertala kvinnan att ge sitt skriftliga medgivande att medverka i dokumentären – flera månader efter att den haft premiär.

SVT vill återkomma

När SVT konfronteras med de nya uppgifterna säger de att de måste analysera detta och återkomma.

– Det är första gången som jag hör de här uppgifterna, och jag måste be att få återkomma när jag analyserat dem, säger Axel Arnö.

Kvartal skriver i texten att regissören:

filmat den [dokumentären] på plats under sex resor utspridda över ett och ett halvt års tid, och därmed bör vara väl medveten om sina huvudrollsinnehavares förehavanden.

En av kvinnorna berättade för Kvartal om Mahmuds och Ziyads förehavanden:

– De tog oss till lägeradministrationen och sa att de ville ta ut oss ur lägret och att de ville ta hand om våra barn. De lurade oss, de förde oss till sina hem och sedan tog de våra barn ifrån oss, säger kvinnan.

”Ren blodslinje”

Den tidigare amerikanske ambassadören Peter Galbraith, med mångårig erfarenhet i området, var med och återförenade ett 20-tal mammor med deras barn. Han menade att New York Times missade det viktigaste i deras artikel:

– Den allra viktigaste punkten, och jag försökte övertyga The New York Times om det här, var att filmen förvanskade vad [huvudpersonerna] gjorde. De gick inte in i lägret för att rädda de här flickorna i många fall, de gick in och tog ifrån dem deras barn, säger Peter Galbraith.

Anledningen till att Mahmuds och Ziyad agerande är då de båda är med i den religiösa, yazidiska klanstrukturen. Där accepteras endast barn som har två yazidiska föräldrar som yazidier. Då kvinnorna blivit våldtagna av icke-yazidier försökte Mahmuds och Ziyad få tillbaka kvinnorna, men utan deras barn.

– Ja, hela idén i den yazidiska samhällsgemenskapen är att få tillbaka de här kvinnorna utan deras barn, säger journalisten som är anonym, som berättar att filmens manliga huvudrollsinnehavare var djupt involverade i den religiösa, yazidiska klanstrukturen.

– De accepterade inte de här barnen, du behöver en ren blodslinje för att accepteras i det yazidiska samhället, säger journalisten.

Vill inte kommentera

Kvartal har sökt Sabayas ena manliga huvudperson Ziyad och har gett honom möjlighet att kommentera uppgifterna. Den andra huvudpersonen, Mahmud, avled förra året. Regissören har avböjt intervju och på skriftliga frågor svarade han att ”det är omöjligt för mig att kommentera lösa anklagelser”.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Redaktionen

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.