Dagens Nyheter pekar i ett avslöjande ut Carin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm, Maria Mikko, före detta gruppchef vid nationella operativa avdelningen (Noa), och Ulf Johansson, tidigare regionpolischef i Stockholm,  för att ha missbrukat sina uppdrag i en fastighetsstiftelse för att tillskansa sig kontrakt på åtråvärda innerstadslägenheter i Stockholm.

Polismyndigheten förvaltar via en stiftelse en fastighet med exklusiva hyresrätter i centrala Stockholm. I stiftelsens statuter anges att den ska ge stöd åt behövande poliser och främja förtroendet hos allmänheten. Ett avslöjande som vänsterliberala Dagens Nyheter gjort visar att styrelsemedlemmarna – namnkunniga chefsprofiler inom polisen – tvärtom gett stöd åt sig själva och bidragit till att undergräva allmänhetens förtroende för myndigheten.

Skulle gå till poliser som skadats i tjänsten eller utfört hjältedåd

Styrelsemedlemmarna har inte så som anges i de stadgar som fastställdes när fastigheten på 1940-talet donerades till polisen låtit lägenheterna gå till behövande och poliser i yttre tjänst som antingen skadats i tjänsten eller utmärkt sig för hjältedåd i brottsbekämpningen. I stället har man delat ut de attraktiva hyreskontrakten till sig själva.

Det handlar i flera fall om paradvåningar på 140-160 kvadratmeter. Bland de styrelseledamöter som medverkat till att ge sig själva hyreskontrakt i sekelskiftesfastigheten återfinns flera välkända chefsprofiler inom myndigheten.

Länspolismästaren fick nyrenoverad sexrummare med kakelugnar

En av dem är Carin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm. Hon var ordförande i stiftelsen åren 2003–2012. I januari 2006 gav hon sig själv en lägenhet i fastigheten på 161 kvadratmeter och med kakelugnar i samtliga sex rum.

För att tillskansa sig lägenheten beslöt hon vräka den kristna Filadelfia-församling, som hyrt lägenheten sedan 1938. Götblad beslutade också att lägenheten skulle renoveras innan hon flyttade in, något man inte velat kosta på den tidigare hyresgästen.

Götblad köpte vid den här tidpunkten ett exklusivt hus i Visby, då ett av de dyraste i Sverige per kvadratmeter, men ansåg sig ändå behöva en lyxvåning i Stockholms innerstad.

Noa-chefen kvitterade ut lyxig femma på 140 kvadrat

En annan polisprofil i stiftelsens styrelse är Maria Mikko, tidigare bland annat gruppchef vid nationella operativa avdelningen (Noa). Hon valdes in i styrelsen 2015 och använde två år senare en positionen för att tillskansa sig en lyxig femrummare i fastigheten på 141 kvadratmeter.

Mikko har nyligen flyttat till en annan adress. Det framgår inte av Dagens Nyheters rapportering huruvida den attraktiva lägenheten i polisstiftelsens fastighet användes som bytesobjekt vid flytten. Hon sitter fortfarande kvar i stiftelsens styrelse.

Regionpolischef gav kontrakt till sitt barn

Ordförande för stiftelsen idag är tidigare regionpolischef Ulf Johansson, också han en för allmänheten välkänd profil på Polismyndigheten Idag är han nytillträdd regionpolischef för Region Mitt i.

2018 beslöt han att dela ut kontraktet på en av fastighetens mindre lägenheter till ett av hans barn, som arbetar som polis, men inte dokumenterat har utmärkt sig i tjänsten på det sätt som anges som ett villkor i stadgarna. Enligt reglerna får en och samma hyresgäst bara inneha lägenheten i två år. Det framgår inte om den regeln nu kommer att följas när Ulf Johanssons barn har kontraktet.

Att erbjuda fastighetens lägenheter till sig själva har varit en kultur inom styrelsen. Även andra i styrelsen uppger i samtal med Dagens Nyheter att de erbjudits hyreskontrakt. När det skett har det också skett utan invändningar från övriga styrelseledamöter.

Gömmer sig undan medias frågor

De utpekade polischeferna gömmer sig nu för media. Carin Götblad hävdade när DN nådde henne på telefon att hon inte minns hur hon fick lägenheten. I övrigt sade hon sig inte vilja diskutera sitt boende med hänvisning till att hon har skyddade personuppgifter. Ett senare mejl från DN med frågor besvarar hon endast med ”Jag har inga kommentarer”.

DN lyckas även nå Maria Mikko men får inget svar på sina frågor med hänvisning till ”att det inte är lägligt att prata” eftersom hon har semester. När tidningen i stället skickar frågorna per mejl till Mikko väljer hon att helt ignorera dem.

Ulf Johansson vill inte heller prata med media om saken i telefon. På en mejlfråga om huruvida det är meningen att stiftelsens styrelseledamöter ska dela ut fastighetens hyreskontrakt till sig själva svarar Johansson endast att ”alla polisanställda har rätt att anmäla sitt intresse för en bostad i stiftelsens fastighet”.

Polisens pressavdelning hävdar senare att Johanson inte deltog i beslutet att ge en av stiftelsens hyreskontrakt till ett av hans barn. Ett vanligt förfarande för att kringgå jäv i situationer som denna är att den styrelseledamot som kan förmodas vara jävig tillfälligt lämnar styrelserummet när beslutet klubbas. Det framgår inte om det är så det gått till i det aktuella fallet.

Det av Johanssons barn som fick kontraktet säger sig inte veta huruvida pappan var inblandad i beslutet och uppger sig bara ha ställt sig i kö till en lägenhet i fastigheten som alla andra.

Ingen i styrelsen hade invändningar

DN har även talat med Lars-Erik Plantin som var styrelsens föredragande under den tid då Carin Götblad var ordförande i stiftelsen och gav sig själv en paradvåning i fastigheten. Enligt honom var det inte någon i styrelsen som reste några invändningar mot beslutet.

– Det var ingen som motsatte sig att hon fick lägenheten. Den blev ledig och hon fick den. Det var ingenting konstigt med det, tyckte vi.

En annan styrelseledamot vid den här tidpunkten, Nils-Ivar Jönsson, berättar för DN att också han vid ett styrelsemöte erbjöds en lägenhet i fastigheten. Eftersom han ordnat sitt boende på annat sätt tackade han dock nej.

En ledamot i styrelsen när Carin Götblad fick sitt hyreskontrakt, Lena Nylander, hänvisar i likhet med den tidigare länspolismästaren själv till dåligt minne om hur det gick till när  ordföranden gavs lägenheten, men uppger sig idag allmänt tycka att ”det är dåligt” om man som styrelseledamot ger sig själv en lägenhet.

Ett återkommande svar som DN fått på varför lägenheterna gick till styrelseledamöter är att intresset för dem var litet. Samtidigt vidgår de vidtalade att lägenheterna aldrig utlystes som lediga varför endast en liten krets kände till att de var tillgängliga att hyra.

Utreddes för jäv av Länsstyrelsen

Redan för ett och ett halvt år sedan, i februari förra året, inledde Länsstyrelsen en granskning av två av de nu av DN uppmärksammade fallen – det gällande de lägenheter som gick till Maria Mikko och Ulf Johanssons barn. Men myndigheten ansåg att det trots omständigheterna inte var jäv i något av de två fallen.

Beträffande den lägenhet som gick till Maria Mikko så nöjde sig Länsstyrelsen med ett besked från styrelsen om att hon inte deltagit i beslutet. ”Något jäv föreligger därmed inte” skrev utredarna. Det framgår inte om detta icke deltagande inskränkte sig till att Mikko lämnade rummet när beslutet klubbades.

I fallet med Ulf Johanssons barn menade Länsstyrelsen att det inte ens kan anses som jäv om Johansson aktivt deltog i beslutet. Normalt brukar beslut som gynnar närstående anses som jäviga att delta i, men här nöjde sig utredarna med att konstatera att beslutet inte hade någon väsentlig betydelse för Johanssons egen personliga ekonomi. Han ansågs därmed inte ha varit jävig och ärendet avskrevs.

Mikko har i likhet med Johanssons barn hävdat att de ställt sig i kö för en lägenhet i stiftelsens fastighet. Det är också en uppgift som kommunicerats till Länsstyrelsen när fallen granskades. Men enligt uppgifter till DN från personer med insyn har det aldrig funnits någon kö till lägenheterna. De har bara delats ut till personer som styrelsen godtyckligt valt ut, och i flera fall alltså till styrelseledamöterna själva eller dem närstående personer.