Sveriges hushåll ser mörkt på sin ekonomi framöver. Konjunkturinstitutets konfidensindikator faller från redan rekordlåga 66,5 till en ny bottennivå på 54,1.

”Därmed är hushållens konfidensindikator betydligt lägre än det historiska genomsnittet och den lägsta någonsin sedan starten 1996”, skriver KI.

LÄS ÄVEN: Inflationen fortsätter skena – högsta på 30 år

I näringslivet är stämningen dock bättre. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk 1,2 enheter till 119,4.

KI:s barometerindikator, som sammanfattar konfidensindikatorerna för industri, tjänster, bygg, detaljhandel och hushåll, föll från 105,7 i juni till 101,3 i juli – något KI beskriver som ”ett i det närmaste normalt läge”.

Rusande inflation

Med inflationen som rusar och vår köpkraft försvagas, samtidigt som snabba och kraftiga räntehöjningar väntas, är hushållens mörka syn på ekonomin inte så konstig. Det säger Shoka Åhrman, privatekonom på SPP, till SvD.

Hon menar att det vi nu ser är en slags baksmälla efter en stark efterfrågan då pandemin släppte greppet. Då bildades flaskhalsar och obalanser och priserna steg, vilket gjorde att inflationen började rusa.

LÄS ÄVEN: Allt kärvare ekonomiskt för hushållen

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, är inte heller förvånad.

– Det är höga priser på sådant som man inte kan välja bort, som att värma sitt hus, tanka sin bil, och så kommer räntehöjningar för alla som har bostadslån.

På Länsförsäkringar säger chefsekonom Alexandra Stråberg att man mest oroade för den privata konsumtionen framöver.

Om hushållen börjar föra över sitt svaga förtroende för ekonomin på sin utgiftsplanering står vi inför rejält kärvare tider, varnar hon.