De så kallade ”voice phishing”- eller ”vishing”-bedrägerierna ökar lavinartat. Ligor ringer upp svenska bankkunder, utger sig för att vara anställda av banken och lurar sedan av personen mobilt bank-ID eller andra inloggningsuppgifter så att de kan länsa vederbörandes konto på pengar.

Bara under september i år har bankkunder lurats på sammanlagt 70 miljoner kronor. Polisen får in uppemot 20 anmälningar per dag om ”vishing”-brott.

Verksamheten har huvudsakligen äldre personer som målgrupp. Man bedömer att dessa har mindre Internet-vana och kanske inte är helt klara i huvudet och därför lättare att lura.

I ljudinspelningen nedan från SVT kan man höra hur en yngre man på grammatiskt korrekt men bruten svenska försöker lura en äldre svensk man att han ringer från Swedbank, har ett fint erbjudande och att allt den uppringde behöver göra för att få ta del av det är att legitimera sig med sin bankdosa eller sitt mobila bank-ID.

SVT som publicerat ljudinslaget har förvrängt bedragarens röst. Detta i syfte att försvåra identifiering av den kriminelle.

I det aktuella fallet låter sig den uppringde äldre mannen inte luras. När det är dags att ge bedragaren de uppgifter han är ute efter frågar mannen i stället brottslingen om denne tror att han är dum i huvudet och avslutar samtalet med ett ”din jävla idiot”.

Alla äldre är dessvärre inte lika vaksamma eller medvetna om förekomsten av den här sortens kriminalitet och ger därför i god tro ut de uppgifter som bedragaren begär, i tron att denne verkligen är anställd på banken.

Polisen uppger att man har svårt att utreda brotten. Det är sällan att den som ringer själv står för det bankkonto dit de stulna pengarna överförs. Det är i stället vanligtvis en så kallad ”målvakt”. Sedan slussas pengarna vidare och tas ut kontant någonstans.

Bankerna har också varit ovilliga att ta ansvar för att pengar slussas vidare genom deras system för kriminella ändamål. Ofta har kunderna inte kompenserats, då banken anser att kunden agerat oaktsamt genom att tillhandahålla inloggningsuppgifter till bedragaren.

Kritiker menar att bankerna behöver ta ett större ansvar både för kundernas säkerhet och för hur banksystemet och uttagsautomater används för kriminella ändamål. Kritik har även riktats mot polisen för att göra för lite för att få fast bedragarna.