Inflationen fortsätter skena – högsta på 30 år

Färska siffror från SCB enligt KPIF visar en rekordhög inflation för juni på hela 8,5 procent. Allt fler svenskars ekonomi pressas nu av de rusande priserna på en lång rad varor och tjänster.

Inflationen överträffar även expertbedömarnas pessimistiska förväntningar på 8 procent och är den högsta uppmätta sedan 1991. ”Dra åt svångremmen” är bankekonomernas rekommendation till hushållen.

40 % dyrare el, 50 % dyrare drivmedel

Det som ökar mest är priserna på livsmedel, el och drivmedel. Maten har i snitt blivit 11 procent dyrare det senaste året men vissa matvaror som kött, mjölk, ost, ägg och bröd har ökat betydligt mer.

Det är samtidigt en blygsam siffra jämfört med elen som blivit nästan 40 procent dyrare och drivmedel som ökat med hela 54 procent.

Den som har bolån kan dessutom förvänta sig ökade räntekostnader. Sannolikheten är hög för att Riksbanken åter höjer styrräntan i hopp om att det ska dämpa inflationen men det får omvänd effekt på bolånen.

En genomsnittlig barnfamilj drabbas sammanlagt av ökade kostnader på flera tusenlappar i månaden. Löneökningarna har för länge sedan ätits upp av inflationen och nu handlar det om rejäla reallönesänkningar för första gången på decennier.

Från vissa håll har krav rests på att hushållen ska kompenseras för sina ökade kostnader. Kritiker till de förslagen menar dock att detta skulle elda på inflationen ytterligare.

Internationell trend

Det är inte bara i Sverige som inflationen rusar. I USA är den ännu högre än i Sverige och för EU sammantaget varnar EU-kommissionen i sin ekonomiska sommarprognos som publicerades på torsdagen för en inflation på ”historiska höjder” för 2022 med siffror i paritet med den nuvarande svenska,

Huvuddelen av skulden läggs på Rysslands invasion av Ukraina och hur det påverkat den internationella handeln. För 2023 hoppas de ekonomiska bedömarna dock att inflationen ska falla tillbaka igen. Man förutspår en halvering ned till någonstans mellan 4 och 4,5 procent.

Sämst tillväxt i Sverige

Inflationen påverkar även den ekonomiska tillväxten som förutspås bli blygsam för hela EU. Men Sverige förutspås utmärka sig i negativ bemärkelse genom att få den sämsta tillväxten i hela unionen. Även det framgår av EU-kommissionens sommarprognos.

Kommissionen skriver att Sveriges ekonomi återhämtade sig från pandemin under 2021 men att BNP reellt sjönk med närmare en procent under första kvartalet och förväntas ligga på noll under det andra för att eventuellt leta sig upp till en blygsam plus-siffra under det sista halvåret.

Den höga inflationen med kraftigt stigande priser och ett förhöjt ränteläge anges som orsaker till att privatkonsumtionen i Sverige väntas blir fortsatt svag i år och fortsätta vara det under 2023. De svenska hushållens relativt sett höga skuldsättning gör att Sveriges tillväxt påverkas mer negativt än andra länder.

Hoppas på måttliga löneökningskrav

En avmattning i prisökningarna på bostadsmarknaden har kunnat iakttas och bedöms fortsätta. Det minskar kostnaderna för den som ger sig in på den nu men inte för den som redan äger sin bostad och kan förvänta sig högre räntor.

På företagssidan är bedömningen en återhämtning i tillväxten för exportmarknaden och man tror även på en ökning för investeringarna. Detta tros dock ske först under 2023.

Däremot ser man inte några löneökningar i paritet, även om trycket på sådana sannolikt kommer att öka från fackligt håll i förhandlingarna mellan parterna. Man hoppas att centralbankens inflationsmål ska fortsätta vara vägledande i stället för kompensation för inflationen.

Läs flera artiklar på Samnytt om inflation HÄR.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.