Enligt en undersökning är lite drygt hälften av Sveriges invånare beredda att bidra till Sveriges försvar vid en kris eller konflikt. Det anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är för lågt.

Fälttåget mot Norge 1814, efter att Norge förklarat sig självständigt, var senast Sverige var i krig. Sverige svarade med ett militärt anfall som varade i några veckor under sommaren 1814 och kriget avslutades med att Norge gick med på en union med Sverige. Länderna delade kung men behöll separata regeringar. Unionen höll till 1905.

Trots att det var ett tag sen sedan Sverige sist var i krig sägs den svenska försvarsviljan vara högre än i många andra europeiska länder. Enligt en studie som presenterades i år beror försvarsviljan på saker som en känsla av nationell samhörighet och stolthet över den svenska kulturen.

– Tidigare har man oftast tittat på allmän nationell stolthet som en enskild faktor, men vår forskning visar att den nationella identiteten är mångdimensionell. Olika aspekter av nationell identitet kan dra åt olika håll när det gäller försvarsvilja, säger Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, som genomfört studien med Gina Gustavsson, universitetslektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

LÄS ÄVEN: Viljan att försvara Sverige låg bland migranter

– Man bör även tillägga att studien innefattar svenskar med invandrarbakgrund. Vi tittar inte specifikt på den här gruppen i denna studie, men i en efterföljande studie har människor med invandrarbakgrund högre försvarsvilja än infödda i vissa avseenden, fortsätter han.

Ytterligare en studie på ämnet som presenterades tidigare i år – en rapport från Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan – tittade på vad det är som gör att människor känner försvarsvilja och motståndskraft.

– Drivkrafter för försvarsvilja varierar mellan olika individer, men den upplevda känslan av samhällsgemenskap och människors vilja att bidra vid kris och krig är faktorer som påverkar försvarsviljan positivt, säger Viktoria Asp, senior analytiker vid CTSS.

Högst försvarsvilja bland sverigedemokrater

Resultaten här visar bland annat att åtminstone 84 procent av allmänheten är villiga att delta i en icke-stridande roll utan fara för livet, exempelvis genom att dela ut livsmedel, hjälpa till på förskolan eller inom sjukvården. Minst 42 procent säger sig vara villiga att delta i en stridande roll med fara för livet – här finns dock betydande skillnader mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper.

LÄS ÄVEN: SD-män mest benägna att försvara Sverige i krig

Manliga höginkomsttagare i åldern 50-64 som röstar på Sverigedemokraterna är de som är mest villiga att delta i det militära försvaret av Sverige. Hos kvinnorna är det hälften så många som skulle ställa upp.

MSB: Viljan måste öka

Mikael Frisell, generaldirektör på MSB, vill se att totalförsvaret stärks, såväl civilt som militärt.

– Vi behöver verkligen ha en stark försvarsvilja om man ska lyckas, det visar Ukraina, varje dag ser man hur dom kämpar för sitt lands överlevnad med en stark försvarsvilja i botten, säger han till statsradion.

Nu arbetar MSB för att stärka det svenska totalförsvaret på områden som lagerhållning, ökad förmåga och stärkt motståndskraft. Frisell beskriver arbetet som en kamp mot klockan.

– Tiden i det här fallet är kritisk, vi behöver bygga den här förmågan snabbt med hänsyn till det läge vi har runt omkring oss.

Och försvarsviljan menar han måste öka och tror att det bland annat handlar om information och kunskap där man ser att nationen, staten och alla aktörer har kapacitet och förmåga att lösa uppgiften.

LÄS ÄVEN: Försvarsmakten: Större mångfald skulle göra försvaret starkare

Regeringens nya ”demokrativillkor” för bidrag ska tillämpas lika på alla – men myndigheten duckar frågor om moskéer