Den 2 november 2020 skall Ingrid Carlqvist och Maria Celander som driver sidan Ingrid&Maria ställas inför en huvudförhandling i Helsingborgs tingsrätt gällande hets mot folkgrupp (HMF). De anklagas för att ha publicerat en artikel som påstås innehålla missaktning mot muslimer.

Bakom anmälan står transsexuella Simon (Hanna) Holender i Lund. Den anmälda artikeln handlar om ett framtida scenario där Sverige har kollapsat. I det hypotetiska samhället råder det stora brister på förnödenheter och muslimer utgör troligtvis en majoritet. Från artikeln:

När samhällskollapsen kommer riskerar kroniskt sjuka svenskar att drabbas mycket hårt. Risken med många muslimska anställda på apoteken är att dessa hellre delar ut livsnödvändiga mediciner till sina muslimska bröder och systrar än till ”otrogna” svenskar. Apoteksdörrarna riskerar att stängas för oss.

Artikeln tar sikte på ett framtidsscenario ”när samhällskollapsen kommer”.

Nu åtalas alltså Carlqvist och Celander, där det i åtalet står följande:

Linda Seger Stämningsansökan

Intervju med åklagaren

Vi kontaktade åklagare Linda Seger:

Vad är det som sägs om muslimer som skulle vara missaktning?

Det jag påstår är att det är artikeln i sin helhet. Budskapet som artikeln som sådan förmedlar.

Enligt lagen skall det klart överskrida gränsen för saklig kritik eller vederhäftigt diskussion. Om Sverige har kollapsat, myndigheter och polisväsendet inte längre fungerar –  man får väl en ha vederhäftig diskussion om hur det skulle se ut när muslimer är en majoritet i samhället?

Min bedömning är att man går över den gränsen.

Hur skall vi som är medborgare förstå var denna gräns går om vi inte kan se de exakta detaljerna?

Ytterst blir det en bedömning av tingsrätten.

Du har ingen intention att uppdatera din stämningsansökan?

–  Jag kommer inte justera min stämningsansökan.

Skulle en hel bok kunna utgöra HMF enligt din mening?

Seger menar då att man får ta ställning till detta när man läser boken.

Åtalade har rättigheter?

Vid en granskning av åklagarnas ”RättsPM 2012:5” framgår det att åtalade har en del rättigheter. Man skall som åklagare låta de åtalade ”utan dröjsmål … underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen”. Det skall också finnas ”tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar”.

I stämningsansökan från Seger med åklagarkammaren i Helsingborg står det dock – ”en artikel med rubriken ’Faran med allt fler muslimer på apoteken – apoteksdörrarna riskerar att stängas för oss’ vari uttrycks missaktning”. Det är alltså oklart exakt vad i artikeln som uttrycker missaktning mot muslimer.

Försvarsadvokaten tror att det handlar om rubriken

Maria Celanders advokat Allan Stutzinsky meddelar att åklagaren ”tar sikte på rubriken” och tror att den i sig ”anses uttrycka missaktning”. Stämningsansökan är dock mycket tydlig med att det gäller en artikel ”vari” missaktning uttryckts, alltså inte själva rubriken, och pratar sedan om ”meddelandet” (singular, bestämd form). Samtidigt menar Stutzinsky att åklagaren inte ens har utrett sanningshalten i den anmälan som upprättats, vilket är anmärkningsvärt.

I ett förhör som Samhällsnytt tagit del av, där Carlqvist även blir delgiven misstanke om brott, står det uttryckligen att ”artikeln kan anses ha ett innehåll som uttrycker missaktning mot folkgrupp med anspelning på religiös trosuppfattning.” I förhöret ställs inga frågor om själva rubriken utan förhörsledaren undrar ”hur uppfattar du artikelns innehåll?”. Även Celander delges misstanke på samma sätt.

Det är alltså oklart om det handlar om ett meddelande, flera meddelanden, en rubrik eller en hel artikel. Det är samtidigt oklart om en åklagare kan hänvisa till okänt innehåll i en bok eller kanske till och med i ett helt bibliotek.

Försvarsadvokaten Stutzinsky får en fråga om sitt försvar:

Generellt, hur skulle man kunna förbereda ett försvar utan att veta vad man står åtalad för?

– Det kan man inte i en sådan situation.

Carlqvists advokat Sargon de Basso vägrar att svara på frågor som rör målet. Detta trots att hans klient bett honom vara medgörlig.

Tingsrätten tänker ha huvudförhandling med oklart innehåll

Vi kontaktade Ylva Norling Jönsson som är chef för Helsingborgs tingsrätt.

Det gäller målet B1380-20, måste inte åklagaren skriva vad personen är misstänkt för eller vad de stämmer en person för?

Jo, det är en misstanke om hets mot folkgrupp.

I texten står det inte vad den misstänkte skall ha gjort?

Jo, det är en gärningsbeskrivning. Maria Celander och Ingrid Carlqvist har tillsammans och i samförstånd publicerat en artikel och så är det en beskrivning.

En artikel kan ju vara 5-6 000 bokstäver. Det är ju inte specificerat vad i den artikeln som skulle vara missaktning?

Det här är ett mål som kommer prövas i en rättegång och då kommer man ta ställning.

Men det som skall vara missaktning?

Jag kommer inte att föregripa någon bedömning utan den görs vid en huvudförhandling. Vi kommer sätta ut det till huvudförhandling och pröva det då.

Ok, men en fråga till.

Nej.

Hur skall man förbereda ett försvar om man inte vet vad man har skrivit [som är olagligt]?

 Okay, men då har jag svarat på din fråga.

Nej, hur skall man kunna förbereda sitt försvar om man inte vet vad man har skrivit?

 Nu kommer jag att lägga på och avbryta samtalet. Tack för att du ringde, säger Jönsson och slänger på luren.

Domstol bröt själv mot lagen utan repressalier

Helsingborgs tingsätt, där Ylva Norling Jönsson alltså är chef, har tidigare dömt Carlqvist för ”brott mot yttrandefrihetsgrundlagen”. Rätten ansåg nämligen att det är straffbart att sända en podd live på nätet utan att ha ansvarig utgivare, vilket var fallet med Carlqvists podd ”Ingrid & Conrad”.

Men vad som uppdagades var att Helsingborgs tingsrätt själva begick exakt samma brott. Nya Tider avslöjade att domstolen under juni 2017 startade ”Domstolspodden” som bland annat sänds på Facebook, men även på flera andra sidor finns deras sändningarna tillgängliga.

Tingsrättens chef Ylva Norling Jönsson erkände då till Nya Tider att det var fel. Hon säger att de har varit i ”kontakt med myndigheten i efterhand och om vi gör om det här igen så skulle vi haft en ansvarig utgivare för det.”

Inga repressalier eller brottsanmälningar företogs dock mot Helsingborgs tingsrätt.

Uppmaning till mord lades ner

Enligt Åklagaremyndighetens RättsPM 2016:8 skall ett åtal för hets mot folkgrupp ”klart överskrida gränsen för vad som utgör saklig kritik eller en vederhäftig diskussion”.

Vad som ”klart överskrider” gränsen i artikeln som de båda står åtalade för har alltså inte närmare definierats av åklagaren, vilket gör att försvaret får det svårt, eller enligt Celanders egen advokat, blir omöjligt.

I ett annat fall som Samhällsnytt avslöjade uppmanade rapartisten JCBUZ til mord på vita. Men rättsväsendet la ner utredningen i hans fall. De menade att det ”inte var allvarligt menat”.

LÄS MER: Utredning mot rapartist som uppmanade till mord på vita lades ned: ”Inget allvarligt menat”

Läs mer om vår rapportering om lagen om hets mot folkgrupp här.

Tyckte du se fler granskningar av HMF-lagen?

Stötta då gärna tidningen med en donation! Utan läsarnas stöd kan vi inte existera:

Du kan ⚫ Swisha: 123 083 3350 ⚫ Fylla i formuläret nedan ?, eller ⚫ klicka HÄR för övriga alternativ

Tack på förhand!