Att en turkisk man påstod sig vara anhängare av ”Gülenrörelsen” räckte inte för att få uppehållstillstånd av Migrationsverket. Mannen lämnade då in en videofilm där en gammal barndomsvän polisanmäler honom på internet. Rätten finner historien om videofilmen “långsökt” men anser ändå att filmen ska generera uppehållstillstånd genom “tvivelsmålets fördel”.

En turk sökte asyl i Sverige i maj 2017 och hänvisade till ett långvarigt engagemang inom den så kallade ”Gülenrörelsen”. Mannen säger att en maffiaboss i Turkiet har gått ut och sagt att alla gülenister ska mördas. Han menar på att det finns en risk att säkerhetspolisen i Turkiet söker efter honom och vill att han ska namnge andra gülenister. Han hävdar att myndigheterna i Turkiet betraktar honom som en landsförrädare och terrorist.

Vill slippa militärtjänstgöring

LÄS ÄVEN: Mördare på rymmen kan få asyl

Mannen vill även smita från militärtjänstgöring i Turkiet och säger sig vara rädd att han som gülenist kommer straffas oproportionerligt hårt för smitningen. Om han släpps ur fängelse för sin värnpliktsvägran tror han att han kommer att sändas som soldat till ett osäkert område och tvingas strida mot kurder eller dödas av egna soldater för att han är gülenist. Mannen säger att han är rädd att bli angiven av vänner eller släktingar som känner till att han är gülenist.

Han fruktar även att affärsmän som han tagit emot pengar av kan namnge honom om de torteras. Han menar på att fyra polismän vid ett tillfälle knackade på dörren där han bodde men han vet inte varför de knackade på. Han menar även på att hans kusin som också är gülenist har häktats.

Migrationsverket ansåg inte att hans berättelse var tillräcklig och beslutade någon gång vid ett hemligstämplat datum under 2018 att utvisa mannen som då överklagade till migrationsdomstol.

Video med “långsökt” förklaring dyker upp

Inför migrationsdomstolens förhandling har mannen bytt advokat till en person som heter Ilhan Aydin. Han har även lämnat in bevisning i form av en videofilm där en gammal kompis sitter och gör en polisanmälan mot honom som gülenist på nätet. Om detta skriver domstolen:

”Enligt migrationsdomstolen ter det sig något långsökt att en gammal vän till A på detta sätt först skulle ha angivit A, för att därefter ångra sig och sedan hjälpa A med den stödbevisning som har getts in i målet. Emellertid går det heller inte att helt avfärda att så faktiskt har varit fallet.”

Migrationsverket har kollat med Sveriges ambassad i Turkiet om de kan kolla upp om anmälan är äkta men ambassaden har svarat att de inte kan bistå med den typen av tjänster. Med i huvudsak följande motivering skriver domstolen att den inlämnade videofilmen gör att mannen måste få flyktingstatus och uppehållstillstånd i Sverige som förföljd gülenist:

”Gällande denna bevisning anser migrationsdomstolen likt Migrationsverket att bevisningen, om uppgifterna däri är riktiga, har ett betydande bevisvärde för frågan om vad för slags behandling A riskerar vid ett återvändande. Migrationsdomstolen är vidare av uppfattningen att bevisningen får anses vara av sådant slag att den inte helt enkelt låter sig fabriceras. Mot denna bakgrund kan den omständigheten att uppgifterna ostridigt för närvarande inte går att verifiera inte läggas A till last. Sammanfattningsvis finner migrationsdomstolen därför att A i denna del får tillgodoräkna sig principen om tvivelsmålets fördel varför uppgifterna ska läggas till grund för prövningen av hans skyddsbehov.”

Domstolen påpekar också att fängelserna i Turkiet “nått bristningsgränsen”.

Domen har målnummer UM 12245-18 och går att ladda ner här. De som dömde var rådmannen Marie Petrén och nämndemännen Surra Al Sakban (MP), Anna-Karin Gustafsson (KD) och Michell Milovansson (SD). Rätten var enig. SD-nämndemannen Milovansson har figurerat som nämndeman i ett mål som Samhällsnytt skrivit om tidigare. Han röstade då för att en nigeriansk mor och dotter skulle få asyl i Sverige eftersom dottern vistats såpass länge i Sverige.

En till liknande dom med Ilhan Aydin

Efter att ovan nämnda dom förkunnats har advokat Ilhan Aydin med hjälp av en videofilm lyckats generera uppehållstillstånd även åt en annan påstådd gülenist med fru och två barn. I det ärendet, som har målnummer 6526-19, visas en video där det framgår hur någon misslyckas med att ladda ner ett dokument med ett visst diarienummer från ett turkiskt datasystem. Sedan visar familjen upp ett dokument med samma diarienummer och får asyl.

Migrationsdomstolen undrar hur familjen påstår sig ha fått tag på dokumentet som inte går att ladda ner på videofilmen. De svarar att “de har betalat pengar till en tjänsteman som har tillgång till handlingarna i UYAP och de har inte frågat närmare om vem detta är”.

Domstolen skriver i det ärendet att “bedömningen av tillförlitligheten i uppgifterna måste göras på ett försiktigt sätt” och beviljar asyl.