försvarsmakten soldat krig vapen

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Inrikes

Inte tillåtet fråga rekryt om sin inställning till försvaret

Publicerad 6/2/2022
Annons

Det är inte tillåtet att fråga de som ska göra värnplikten om de har en negativ inställning till försvaret, till värnplikten och till att själva genomgå grundutbildningen. Det har JO beslutat och likställer det med att fråga ut rekryterna om deras politiska åsikter.

Samnytt har tidigare rapporterat om hur Försvarsmakten genom att kartlägga rekryternas politiska åsikter sorterat bort personer som man anser inte har ”rätt värdegrund”. Att vara socialkonservativ och kritisk till massinvandring kan innebära att man stängs ute från det svenska försvaret.

Frågor om syn på försvaret förbjuds

Detta har befunnits vara tillåtet. Däremot får försvaret inte förvissa sig om att de personer man rekryterar har en positiv syn på att Sverige har ett försvar eller att detta grundar sig på allmän värnplikt.

Det har också ifrågasatts om det ska vara tillåtet att förhöra sig om huruvida en rekryt personligen är positiv till att göra lumpen. Frågan ställs för att säkerställa att de som tas in kan förväntas vara motiverad att tillgodogöra sig grundutbildningen på ett nöjaktigt sätt.

Att de första två frågorna är otillåtna slår Justitieombudsmannen (JO) fast i ett färskt beslut. Det jämställs med att tvingas tillkännage sin åskådning i politiskt hänseende, vilket är ett grundlagsbrott.

Kan utesluta rekryter efter egen kartläggning

Däremot får Försvarsmakten alltså utan rekrytens vetskap kartlägga dennes politiska åsikter, partitillhörighet med mera och utifrån detta fatta beslut om att utestänga vederbörande från militärtjänstgöring och varje annan uppgift inom hela totalförsvaret. Ett sådant beslut kan heller inte överklagas.

JO-beslutet kommer efter att en person lämnat in en anmälan mot Plikt- och prövningsverket. Förvaltningsmyndigheten menar att beslutet går på tvärs med dess uppdrag som enligt regeringsdirektiv är att att eftersträva att rekryteringen ”så långt det är möjligt ska bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja”.

Ville slippa omotiverade i lumpen

I motsats till tidigare allmänna värnpliktssystem behöver sedan värnplikten återinfördes inte alla genomgå en grundutbildning. Man har därför ansett det angeläget att de som väljs ut är positivt inställda till att göra lumpen. Som en del av bedömningen av rekryternas lämplighet har därför frågor lagts in ”med bäring på motivation” för att redan från början sålla bort de som inte är motiverade.

Myndigheten anser inte heller att de grundläggande tre frågorna man ställer till rekryterna om deras inställning till försvaret är sådana att de bryter mot grundlagens (2 kap. 2 § regeringsformen) valhemlighet och förbud att förhöra sig om vilket politiskt parti någon röstar på.

Strider enligt JO mot grundlagen

Men det anser alltså Justitieombudsmannen. I beslutet anges att de första frågorna ”är uttryck för en åskådning i politiskt hänseende och att de som har svarat på enkäten har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med 2 kap. 2 § RF”. Att syftet med frågorna inskränker sig till att säkerställa att rekryten kan antas vara motiverad spelar enligt JO ingen roll.

Den tredje frågan till rekryten om hur motiverad han eller hon personligen är får däremot ställas enligt JO. De två allmänna frågorna om inställningen till försvaret har nu plockats bort. Även den som vill avskaffa försvaret och Sveriges gränser ska nu beredas plats i det militära.

Mats Dagerlind
Annons
Senaste nytt
Populärt just nu
1059Ökad russofobi i spåren av Ukrainakriget – ortodoxa kristna nekas handla
Annons