Då Dalarnas stora integrationsprojekt ”Vägen in” lanserades med en högtidlig ceremoni 2015 var löftena många och ambitiösa. Fem år och tiotals miljoner senare läggs projektet ned med knappt några resultat att tala om.

Till ceremonin på residenset i Falun i juni 2015 hade landshövdingen Maria Norrfalk bjudit in bland annat länets 15 kommuner, regionen, landstinget, högskolan, myndigheter och branschorganisationen Företagarna. Där undertecknade de en avsiktsförklaring om samverkan för integration av nyanlända.

LÄS ÄVEN: Skattemiljoner ska lära migranter vardagsplanering och barnuppfostran på arabiska

Medan det under projektets gång konstaterades att det mesta i överenskommelsen antingen blev framskjutet eller irrelevant, inrättade Region Dalarna ett kansli för Vägen in där man som mest hade tre anställda. Snabbt fick man dock bemanningsproblem med sjukskrivningar och hög personalomsättning. Under de sista åren hade man ingen personal alls.

”Halvhjärtat engagemang har kommit att prägla hela projektet. Från den första dagen till den sista”, skriver Tobias Samuelsson på Dalarnas Tidningars ledarredaktion som tittat närmare på projektets turer och kallar det fem förlorade år.

Inga beslut

Då satsningen lades ned vid årsskiftet 2020/21 gavs en extern granskare i uppdrag att utvärdera projektet. I rapporten noteras bland annat att det endast i två av 15 kommuner finns något diariefört beslut om att underteckna avsiktsförklaringen. I stället hade underskrifterna från landshövdingens residens mest betraktats som en överenskommelse kommunstyrelseordföranden emellan. Inte heller hos Migrationsverket fanns något beslut om deltagande.

LÄS ÄVEN: Flytt av elever skulle förbättra integrationen – gav sämre resultat

Situationen ledde till oklarheter kring vem som egentligen styrde projektet och ingen ville ta ansvar.

2018 satsar man stort på fem så kallade processdagar runtom i Dalarna där man ska utbyta erfarenheter. Konsultbolaget Länka Consulting får uppdraget och de två integrationskonsulter som kommer från Stockholm för att hålla i workshops kostar 177 442 kronor.

16 miljoner

Bara under åren 2017-2020 beräknas projektet ha kostat skattebetalarna 16 miljoner kronor. Omkring hälften av pengarna avser arbetstid för anställda i kommunerna för möten som konferenser och arbetsgrupper. De faktiska mätbara resultaten är näst intill obefintliga.

Vägen in, blev uppenbarligen inte så mycket en väg in, som en femårig resa med påkostade stopp på ständigt nya konferenser, men där ytterst få konkreta resultat följde med i mål.