Invandrarbrottsligheten viktigaste frågan för väljarna

Den skenande invandringsrelaterade grova brottsligheten har nu nått en nivå som samhällsproblem att den av väljarna rankas som den viktigaste valfrågan. Det är över 40 år sedan som brottsligheten senast toppade listan.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet tar varje år pulsen på vilka politiska frågor väljarna anser är de viktigaste. Valåret 2022 är det brottsligheten som de flesta sätter främst. Det parti som på ett trovärdigt sätt kan lova väljarna att få bukt med den skenande grova invandringsrelaterade kriminaliteten med rekord i dödsskjutningar har goda utsikter att öka kraftigt i september.

Det är drygt 4 av tio väljare som håller detta som den absolut viktigaste uppgiften för nästa regering. Tre av tio placerar en bättre integration överst på listan, vilket innebär att drygt sju av tio väljare har invandringsrelaterade frågor i topp. Bara sjukvården kommer i närheten i viktighetsgrad.

Fösta gången på över 40 år

Det var så länge sedan som 1979 som brottsligheten av väljarna såg som det främsta problemet för de styrande att ta itu med. Det indikerar att man ger de senaste mandatperiodernas först rödgröna och sedan enfärgat röda regeringarna och då i synnerhet justitieminister Morgan Johansson (S) ett rejält underbetyg för sitt sätt att hantera kriminalpolitiken.

– Det blir en väldigt unik typ av valrörelse med en ovanlig fråga i toppen, siar professor Henrik Ekengren Oscarsson i en kommentar till siffrorna.

Han och forskarkollegan Johan Martinsson konstaterar att frågan om brottslighet, kriminalitet och våld har ”stigit som en raket” i viktighetsgrad de senaste åren i takt med att nya rekord i antal dödskjutningar har avlöst varandra och allt fler så kallade ”utsatta områden” förvandlats till laglöst land och no go-zoner där invandrargängen styr och polisen står maktlös.

De senaste månadernas stora mediefokus på kriget i Ukraina och svenskt Natomedlemskap har inte fått de säkerhetspolitiska frågorna att leta sig uppåt på väljarnas lista över de viktigaste valfrågorna. Covid-pandemins många avslöjanden om stora brister i vårdberedskapen avspeglar sig däremot i att vårdfrågorna nu placerar sig som nummer två på listan, efter brottsligheten och före integrationen.

Gynnar konservativa oppositionen

Att brottslighet. lag och ordning nu ligger i topp bland väljarna talar enligt forskarna för ett regeringsskifte i höst.

– Vi vet från västeuropeiska partisystem att det är en väldigt gynnsam miljö för konservativa partier och de som står till höger. De brukar äga den frågan, konstaterar Ekengren Oscarsson.

Det här vet också den socialdemokratiska regeringen, som nu är starkt oroad över att frånhändas regeringsmakten i höst, i synnerhet eftersom det skulle innebär att Sverigedemokraterna för första gången skulle få ett direkt regeringsinflytande och eventuellt också ministerposter.

Statsministern och S-ledaren Magdalena Andersson har därför försökt övertyga väljarna om att hon och Morgan Johansson avser att ”vända på varje sten” för att komma åt den organiserade invandrarbrottsligheten. Men tilliten är efter de senaste mandatperiodernas facit svag och justitieministern har till och med varit på vippen att bli avsatt för sitt som man menar inkompetenta sätt att sköta jobbet.

Enligt Ekengren Oscarsson kan regeringen Magdalena på sin höjd hoppas på att ”spela oavgjort” i de kriminalpolitiska frågorna så att i stället andra frågor som välfärd och bidrag där man har högre förtroende blir utslagsgivande. Professorn menar också att den tiden är förbi när S i kraft av sin storlek kunde sätta agendan för vilka frågor en valrörelse ska handla om.

SD storsatsning på landsbygdsfrågor ingen valvinnare

Sverigedemokraterna slog redan inför valet 2014 fast att partiet skulle göra sig lika kända för sin kriminalpolitik som för sin invandringspolitik. Sedan SD:s chefsideolog Mattias Karlsson trädde tillbaka in i politikens hetluft har SD i stället pekat ut landsbygdsfrågorna som sitt nya politiska profilområde som man hoppas på ska vara en valvinnare i höst. Inget i SOM-institutets undersökning indikerar dock att så kommer att bli fallet.

– Landsbygdsfrågor, eller centrum-periferi och stad-land-skiljelinjer är väldigt svaga i Sverige, även om aktörer visst på lång sikt och med uthållig opinionsbildning kan sätta fart på de frågorna. Det har man gjort framgångsrikt i många andra länder, men det tar ganska lång tid och enligt min mening är det inget man kan göra till september, spår Henrik Ekengren Oscarsson i en kommentar till DN.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.