I tisdags släppte Sveriges kommuner och landsting, SKL, Ekonomirapporten i vilken man man flaggar för att ”stora utmaningar väntar” med hänvisning till den demografiska utvecklingen som innebär ökade kostnader.

Den stora invandringen har inneburit en dramatisk befolkningsökning. Även barnafödandet når rekordnivåer. Detta i kombination med att de yngre och äldre – grupper som kostar mer och där skatteintäkterna är små – blir fler gör situationen allvarlig.

Enligt SKL krävs nu ett flertal åtgärder för att täppa till gapet mellan kostnader och intäkter på knappt 60 miljarder kronor för att finansiera välfärden 2021. Bland dessa nämns att underlätta för att få fler i arbete och en förbättrad integration.

LÄS MER: Invandringen riskerar fördubbla statens kostnader för pensionärer

Från regeringens sida flaggar man nu för att pensionsåldern kan komma höjas.

– Tittar man på de som börjar jobba vid 30 bör det finnas möjligheter att arbeta längre än till 65. Sen får man inte glömma att många av de som jobbat från 20 är slitna när de närmar sig pensionsåldern, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Expressen.

Dopad tillväxt
Samtidigt varnar ekonomiprofessor John Hassler för att påståendet om den urstarka svenska ekonomin är rejält överdriven och att tillväxten är kraftigt dopad av den snabba befolkningsökningen.

Sett till BNP per capita imponerar Sverige inte, och har utvecklats ungefär som EU-genomsnittet det senaste decenniet, trots att många EU-länder under perioden brottats med såväl eurokris som skuldkris.

Enligt siffror från IMF väntas en klart svagare utveckling i Sverige jämfört med EU-snittet under åren framöver.

Befolkningsökningen utgörs till 80 procent av invandring och svårigheten för utrikesfödda att komma i arbete påverkar den svenska ekonomin negativt, säger Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.