Jobbade som personliga assistenter åt sitt eget barn – får asyl
Veronica Hedenmark (t.h.) Foto: pressbild

Ett mongoliskt par fick komma till Sverige för att jobba som personliga assistenter. Eftersom de fungerade som personliga assistenter åt sin egen son fick de inget förnyat uppehållstillstånd. De sökte då asyl istället. Hela familjen får asyl av migrationsdomstolen i Stockholm då vården av barn med cerebral pares i Mongoliet anses för dålig.

Ett par från Mongoliet fick i oktober 2016 tvååriga uppehållstillstånd i Sverige på arbetsmarknadsskäl. De hade erbjudits anställning som personliga assistenter av Veronica Hedenmark på VH assistans. Samma dag fick de två sönerna i familjen, varav en har en allvarlig CP-skada, också uppehållstillstånd. Vi kan kalla pappan i det aktuella ärendet för ”B”, mamman för ”C” och den handikappade sonen för ”A”. När familjen sökte förnyade uppehållstillstånd så nekades detta med hänvisning till att hela upplägget varit ett sätt att kringgå Utlänningslagen.

Personliga assistenter åt sin egen son

Migrationsverket skriver att det är helt okej att arbetskraftsinvandrare som tar hit ett handikappat barn får personliga assistenter betalda av det allmänna. Däremot får arbetskraftsinvandrare som fått uppehållstillstånd för att jobba som personliga assistenter inte arbeta som assistenter åt sina egna barn. Verket misstänker att det är det som paret gjort och skriver i sin utredning:

B och C har inte inkommit med handlingar som visar att den anställning som de tidigare varit erbjuden hos VH Assistans AB inte skulle vara avhängd deras barns rätt till assistansersättning från försäkringskassan, där assistansersättningen i sin tur är avhängig parets rätt att vistas i Sverige.

Migrationsverkets bedömning är att det finns skäl att tro att den anställning som A och B erbjudits har skapats i syfte att erbjuda dem en anställning som är avhängt deras barns rätt till assistansersättning i Sverige. Migrationsverket anser att detta förfarande är ett försök att kringgå regleringen i utlänningslagen genom att skapa en anställning som inte hade funnits vakant på arbetsmarknaden om A inte beviljats uppehållstillstånd som B:s familjemedlem.

Migrationsverket nekade till att ge paret förnyade uppehållstillstånd som arbetskraft inom assistansbranchen. De valde då att söka asyl istället.

Läkarintyg om yngste sonens hjärnskada

Det äldre syskonet och föräldrarna har inte åberopat några asylskäl för egen del. När det gäller ”A”, som nu är i sexårsåldern, så lider han av ”dyskinetisk cerebral pares.” Hela familjen vill stanna med hänvisning A:s hjärnskada. Barnneurologen Olof Bjerin har skrivit ett läkarintyg där han skriver att A kommer att ha ”behov av stora sjukvårdsinsatser under hela sitt liv”. Ett längre citat ur domen lyder:

Hans sjukdomstillstånd anges vara livshotande eftersom det innebär en mycket svår funktionsnedsättning och han inte har någon viljemässig motorik alls, svåra spänningstillstånd, ingen förmåga att tugga, svälja eller klara sig på egen hand.

Vården anges kunna förväntas leda till en påtaglig och varaktig förbättring och den anges även vara livsnödvändig. Han anges komma ha behov av stora sjukvårdsinsatser under hela sitt liv och om vården uteblir kommer hans liv kraftigt att förkortas.

Intyg om dålig vård i Mongoliet

För att intyga för rätten att vården är såpass dålig i Mongoliet att sonen måste ha sjukvårdsasyl, har familjen lämnat in ett dokument. Enligt en stämpel på dokumentet så härrör det från den mongoliska sjukvården. I intyget står bland annat att:

Mongolian hospitals and other healthcare organizations are:

Unable to provide accessories related to gastrostomy and following care.

Unable to provide supplements suitable for feeding through the stomach nozzle.

Unable to provide hospital care to the patients with stomach nozzle for a lifetime.

Rätten klagar på att Migrationsverket inte yttrat sig över papperet men skriver sedan ändå att det är ”utrett” att A vid ett återvändande inte skulle ha tillgång till ”tillbehör som gastrostomin kräver” eller de ”näringsersättningar som ges till någon med PEG.”

Dåligt med mediciner i Mongoliet

LÄS ÄVEN: Påstådd medicinbrist i Kongo ger HIV-smittad asyl

När det gäller pojkens mediciner så tror rätten på en inlämnad handling i vilken det påstås att vissa läkemedel inte finns i Mongoliet:

Det har inte framkommit att handlingens äkthet eller innehåll har ifrågasatts. Det får därför anses utrett att samtliga de mediciner som A ordinerats inte finns tillgängliga i Mongoliet.

Sjukvårdsasyl på grund av konvention

Rätten skriver att sjukvårdsasyl på grund av ”synnerligen ömmande skäl” med nuvarande lagstiftning bara får beviljas om en utvisning skulle strida mot ”svenskt konventionsåtagande”.

Domstolen bedömer att utvisning skulle strida mot artikel 3 i Europakonvetionen och ger därför A, hans storebror och bägge föräldrarna uppehållstillstånd. Domen har målnummer UM 6056-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm.

De som dömde i målet var rådmannen Sven-Åke Jansson och nämndemännen Stefan Lindblom (L), Arja Niskala (KD) och Lars Sjöblom (okänd partitillhörighet).

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Tomas Svantesson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.