I samband med att dåvarande regering 2017 beslutade att antalet polisanställda skulle öka kraftigt fick polismyndigheten i uppdrag att utöka kapaciteten i antagningsprocessen till polisutbildningen, men det har gått allt annat är tillfredsställande konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. I antagningen till polisutbildningen finns brister som ökar risken för att lämpliga kandidater tidigt faller ur på oklara grunder medan olämpliga kandidater antas.

Bristerna beror enligt myndigheten bland annat på att Polismyndigheten inte har tagit fram en heltäckande arbetsanalys av vilka egenskaper en polis bör ha och detta gör att det till viss del saknas underlag för beslut om vilka tester och gränsvärden som bör ingå i antagningsprocessen.

– En arbetsanalys av vad som krävs i polisyrket är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera nödvändiga egenskaper och utbildningskrav för blivande poliser, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen.

LÄS ÄVEN: Sänkta krav i polisens styrketest ska ge en mer ‘jämställd’ kår

På grund av sekretess kan de psykologer som intervjuar kandidater inte dela information med polisens personal, något som försvårar bedömningsarbetet och innebär en risk för dubbelarbete och överprövning av beslut.

Enligt Riksrevisionen ökar nuvarande antagningsprocess således risken att lämpade kandidater underkänns på oklara grunder och att olämpliga kandidater antas.

Mångfald kräver sänkta krav

En ökad så kallad mångfald påstås ofta föra med sig en lång rad fördelar men precis som i andra liknande yrken brukar detta innebära att kraven måste sänkas och hela verksamheten därmed göras mer medioker. I yrken som polis och räddningstjänst blir dessa slags försämringar extra allvarliga.

En ökad mångfald är också vad regeringen ville se i poliskåren och enligt Riksrevisionen tyder granskningens resultat på att “antagningsprocessen innehåller moment som kan missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund”. Detta visar sig bland annat genom att mer än var tredje sökande med utländsk bakgrund underkänns i begåvningstestet.

LÄS ÄVEN: Kraven till polisen sänks – IGEN

– Det kan vara så att det är ett ålderdomligt språk, så att man inte förstår orden då de inte används i dagsläget, säger Linda Jönsson till TT.

Var femte kvinnlig sökande klarar inte styrketestet.

“Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan”, säger Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen i en presskommentar.

Inga konsekvensanalyser

Riksrevisionen slår också fast att regeringens beslut om att kraftigt öka antalet polisanställda inte föregicks av några konsekvensanalyser.

– När statliga verksamheter kraftigt ska utökas så uppstår ofta effektivitetsproblem. Beslut behöver därför alltid föregås av en analys av hur risker och utmaningar ska hanteras. Så har inte skett i det här fallet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionens rekommendationer går bland annat ut på att ta fram en arbetsanalys som grund för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket, utreda hur nuvarande urvalsmetod kan ersättas med en sammanvägningsmodell, utveckla förmågan att identifiera olämpliga personer och förhindra att de söker igen samt säkerställa att ingen grupp diskrimineras.

Räddningstjänst i kris

Se Samnytts dokumentär om vad mångfaldskrav kan göra med yrken som räddningstjänsten:

LÄS ÄVEN: Larmet: Brandmän ser kompetens som viktigare än mångfald

Johansson om förnedringsvåld mot svenskar: “Piskar upp hat mot invandrare”