Redan när badhuset i Kiruna skulle kosta 545 miljoner väckte planerna debatt men klubbades till slut igenom i fullmäktige. Nu skenar kostnaderna iväg ytterligare och efter den senaste uppskrivningen, som ingen vet är den slutliga, landar notan på drygt 700 miljoner kronor. Samtidigt har kommunen fått hård kritik för att skära ned på skolan och äldreomsorgen.

Efter en livligt debatt i kommunfullmäktige i juni förra året lyckades en majoritet få igenom bygget av en redan då redan då uppseendeväckande dyr simhall – över en halv miljard skulle den kosta. Men även den prislappen har visat sig bygga på en glädjekalkyl. I en reviderad prognos nu ett år senare har summan stigit med mellan 120 och 160 miljoner kronor.

Ja-sidan argumenterade när byggbeslutet togs för att det inte skulle kosta Kirunaborna något eftersom pengarna kom från LKAB, ett resonemang som dock kritiserats för att vara felaktigt. De pengar som kommunen får från gruvbolaget utgör ersättning för byggnader som rivits när bolagets verksamhet expanderat, byggnader som från början bekostats med skattemedel.

Redan då stod det klart att en skola som LKAB rivit inte skulle kunna byggas upp igen och nu är en rad andra byggprojekt i kommunen också i farozonen när kostnaderna för badhuset skenar.

Skär ned på skola och äldreomsorg

Kommunen har även fått kritik för nedskärningar och besparingar man gjort i skolan och äldreomsorgen. Bland annat togs två av tre elevassistenter, 50 stycken totalt, nyligen bort, ett beslut som föräldrar till elever med behov av särskilt stöd protesterat mot och många lärare uttryckt förtvivlan över då deras arbetsbörda ökat avsevärt.

– Det är brutalt och närmar sig lagbrott, löd det hårda omdömet när beskedet kom.

Inför valet 2018 utlovades satsningar på äldreomsorgen i Kiruna. I stället har det blivit nya nedskärningar ovanpå de som företogs under mandatperioden dessförinnan. 18 miljoner skars bort från äldreomsorgsbudgeten förra året och i år ytterligare 11 miljoner.

Som ett resultat har flera tiotals äldreomsorgsplatser försvunnit varje år de senaste åren trots att behöver av platser har ökat. Ett nytt äldreboende som projekterats färdigt för att sätta spaden i marken har även stoppats på grund av den penningslukande simhallsbygget.

Första borgerliga styret i modern tid

Det väckte uppmärksamhet när det sedan urminnes tider socialdemokratiskt styrda Kiruna för första gången fick ett borgerligt styre efter förra valet. Det röda vanstyret skulle få ett slut lovades det.

Centern lyckades ta nästan var tredje väljarröst och styr nu ihop med Moderaterna, kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Nya Kirunapartiet. Om Centerns framgångssaga i Kiruna efter kritiken håller i sig – för 20 år sedan fick man inte ens en procent av rösterna – i nästa års val är osäkert.

En annan stor förändring är att Kiruna på kort tid fått en markant annan demografisk profil. fler än var tionde invånare är invandrare. Då är inte personer födda i Sverige med utländsk bakgrund medräknade. Staden norr om polcirkeln har bland annat tagit emot ett stort antal asylmigranter från arabvärlden.

Monica Isaksson, enhetschef för arbetsmarknad och integration i Kiruna, uppmärksammades förra året för att i en intervju med statsradion kalla asylhaveriet 2015 för “något av en vinstlott för kommunen”.