Abir Al-Sahlani befann sig under utredning i flera månader samt delgavs misstanke om brott i samband med en utredning om försvunna pengar som skulle hjälpa demokratiseringen av Irak. Nu blir det klart att hon kommer att representera Sverige från Centerpartiet i EU-parlamentet. Samhällsnytt har pratat med Ulrika Heie (C) som polisanmälde oegentligheterna för sex år sedan.

När sluträkningen avslutades idag blev det klart att Abir Al-Sahlani, Centerpartiets andranamn på EU-listan, kommer att göra entré i EU-parlamentet. Samhällsnytt har tittat närmare på hennes bakgrund och funnit att det finns många frågetecken kring Centerpartiets profilfigur.

Abir Al-Sahlani är född i Irak, men flyttade tillfälligt med sin mor till Bulgarien när hon fick veta att hennes far dött i kriget i Irak. Därifrån kom hon som ensamkommande flyktingbarn till Sverige 1991. Kort därefter fick hon ett uppehållstillstånd, varpå hennes far, mirakulöst nog, visade sig vara vid liv och så småningom återförenades med resten av familjen i Sverige.

Al-Sahlanis politiska karriär fick sitt genombrott efter att hennes far reste tillbaka till Irak i början av 2000-talet. Abir följde med honom och deltog i att grunda ett ”demokraticentrum”, men även i sin pappas politiska arbete – hans eget politiska parti Nationella Demokratiska Alliansen. Det är bland annat detta parti som fått finansiering från Sida inom ramen för partianknutet bistånd. Abir fick då själv en tjänst som Centerpartiets politiska sakkunnig i riksdagen med anledning av hennes arbete för demokrati – och kom senare in som riksdagsledamot.

Totalt spenderade Centerpartiet 3,2 miljoner skattekronor på två ”demokratiprojekt” i Irak 2009 och 2010. När partiets egna internationella stiftelse granskade utbetalningarna hittade de så stora brister att det inte fanns någon annan utväg än att polisanmäla oegentligheterna.

– Det fanns felaktigheter i vår bokföring som vi polisanmälde, och det var olika personer som hade haft olika roller i det arbetet, berättar Ulrika Heie (C) som ledde stiftelsen vid den tiden till Samhällsnytt.

2013 blev Al-Sahlani tvungen att ta timeout som riksdagsledamot. Dock vägrade hon att avstå riksdagens arvode under utredningens gång:

”Jag är inte redo att göra ännu flera avkall”, förklarade hon på sin blogg vid denna tid.

Utredningen pågick i ett halvt år och så småningom delgavs hon misstanke om brott. Dock lades den ner med motiveringen att brottet ej gick att styrka. Inte heller kunde man spåra vart flera hundra tusen skattekronor försvunnit – som Centerpartiet blev återbetalningsskyldigt till Sida.

– Man gjorde utredningen som gav svaret att man inte kunde styrka uppsåt, kommenterar Ulrika Heie.

Utredningen lades ned med motiveringen att brottet går ej att styrka vilket innebär att bevisningen inte höll upp till den nivån som skulle krävas i domstolen för att fälla den misstänkta, så det är inte rehabiliterande grund i juridisk mening?

– Jag är inte jurist så vad som var vad exakt kan jag inte säga.

Men ändå kommer Al-Sahlani sitta i EU-parlamentet på Centerpartiets mandat. Vad anser du om det?

– Hon står ju på valsedeln vilket innebär att hon har partiets förtroende.

Blir det inte konstigt att en person med så högt förtroende samtidigt har varit inblandad i oegentligheter som inte fick någon förklaring?

– Kan man inte styrka uppsåt så kan man inte det. Vi följer den lagstiftning som finns.

Man brukar säga att politiken är en förtroendebransch och förtroendet behöver inte gå hand i hand med det juridiska. Hur kommer det sig att hon ändå har det förtroendet?

– Hon har gjort väldigt många olika saker. Hon har drivit ett mångfaldsprojekt och mycket framgångsrikt arbete så hon har förtjänat det förtroendet.

Så du ser inga konstigheter med att hon kommer att sitta i EU-parlamentet?

– Nej, det gör jag inte.

Samhällsnytt har sökt Abir Al-Sahlani för en kommentar.