Klimatminister Romina Pourmokthari (L) överväger just nu hur Sverige ska kunna uppnå de uppsatta klimatmålen. Nu har tanken slagit henne att ett sätt att göra detta kan vara att gå förbi SD och söka stöd hos andra partier i riksdagen. Pourmokthari måste förhålla sig till det som regleras inom ramarna för Tidöavtalet, men när det gäller punkter som inte finns med i detta står det fritt att gå till andra partier för stöd.

När Pourmokthari utnämndes till minister i Ulf Kristerssons regering skrev Samnytt att detta skedde trots att hon tidigare uttalat sig extremt nedsättande om SD och därtill varit ytterst kritisk mot varje eventuellt samarbete. Innan Pourmokthari kom att ingå i ministären var hon ordförande i Liberalernas ungdomsförbund (LUF) och det var i egenskap av denna position som hon bland annat uttryckte att SD är ett rasistiskt parti med nazistiska rötter.

LÄS ÄVEN: Romina ”Fuck nazze SD” Pourmokhtari (L) – nu minister i SD-styret

Regeringen har själv satt käppar i hjulet när det kommer till att nå de nationella klimatmålen efter beslutet om att sänka reduktionsplikten EU:s lägsta nivå, vilket förväntas börja gälla 1 januari 2024. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av drivmedel måste arbeta för att sänka utsläppen för ett drivmedel med en viss procentsats. Att slopa kravet på denna var ett försök från regeringens sida att få ner kostnader för drivmedel, vilket alltså vägde tyngre än att minska utsläppen.

Nu måste klimatministern utforma en plan för hur de så kallade 2030-målen ska kunna uppnås. SD har tidigare låtit förstå att de vill slopa de nationella klimatmålen helt och hållet och sätta upp nya målsättningar. Denna ambition vill emellertid inte Pourmokthari kännas vid och hon menar att det just nu inte är en politisk process där samtal mellan partierna står i centrum. I stället menar hon att samtalen sker med andra parter.

LÄS ÄVEN: SD-hatande klimatministern attackerar Elsa Widding (SD): ”Vetenskapsförnekare”

Klimatministern menar att hon har goda förhoppningar om att kunna nå målen till 2030, och det mer långsiktiga målet om att ligga på noll i nettoutsläpp till 2045. Något som nu kan komma att genomföras utan att SD är involverade i dialogen.