Som ett av de första länderna i världen införde Sverige 1991 en punktskatt på koldioxidutsläpp. Svenska Miljöinstitutet har länge hävdat att ”Sveriges koldioxidskatt är en förebild” och att vi tack vara skatten lyckats förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Nu visar forskare vid Handelshögskolan i Stockholm att sanningen är en annan.

Forskargruppen har studerat svenska företags koldioxidutsläpp under perioden 1990-2008. Vad de kommit fram till är att under de två decennierna efter skattens introduktion så minskade utsläppen dock inte hos de största utsläpparna, där de i vissa fall ökat.

– Ganska många företag reducerade sina koldioxidutsläpp. Men de branscher som står för cirka 70 till 75 procent av alla koldioxidutsläpp i Sverige, där hände det ingenting. De kanske till och med ökade sina koldioxidutsläpp, säger professor Per Strömberg i en intervju med SVT.

Orsaken var bland annat att stålindustrin efter dyrbart lobbyarbete lyckats få regeringen att införa undantag. Undantag som alltså möjliggjort ökade utsläpp.

Inga incitament för sänkta utsläpp

Skatten har ett tak som innebär att om ett företag nått maxbeloppet, för hur mycket skatt som ska betalas, är alla ytterligare utsläpp skattefria. Detta betyder att incitamenten för att sänka sina utsläpp försvinner för de företag vars verksamhet orsakar de största utsläppen.

Enligt forskarna borde skatten ha utformats annorlunda, vilket också var tanken innan stålindustrins lobbyister initierade sin kampanj.

Anledningen till att taket sattes var att den föreslagna skatten riskerade bli så hög för vissa bolag att de hotade flytta sin verksamhet utomlands. Detta hade dock kunnat undvikas, enligt Strömberg, genom att tänka lite annorlunda vid utformningen av skatten.

– Ett bättre sätt hade varit en lägre skattesats men en positiv marginalskatt, så att man hade kunnat haft de här bolagen kvar men de hade fortfarande tjänat pengar på att minska sina utsläpp, säger Strömberg.

De största utsläpparna av koldioxid i Sverige finns inom stål- och cementindustrin. Olika undantag och subventioner har resulterat i att stålbolag som SSAB, enligt SVT, knappt betalar något alls för sina utsläpp. Detta trots att bolaget är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid.

Per Strömberg är en internationellt framstående forskare och är bland annat professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm samt direktör för Swedish House of Finance, ett nationellt forskningscentrum med inriktning mot finansiell ekonomi.