T.v. Migranter. T.h. Annika Andersson (C) tillsammans med Annie Lööf (C). Foto: Faksimil Facebook

Kommun tvingas låna 82 miljoner för att gå runt: ”Har inget att göra med flyktingmottagande”

10.3K Shares

Vilhelmina kommun i Västerbotten tvingas nu låna upp 82 miljoner kronor för att gå runt med omkostnader som löner och räkningar. Samhällsnytt ringde kommunstyrelsens ordförande Annika Andersson (C) för att höra mer om den ekonomiska krisen som hon menar beror på byskolor och befolkningsminskning.

Det var i en intervju med statstelevisionen som centertoppen Andersson berättade att det ekonomiska läget är ”tufft” och att det kommer bli märkbart för Vilhelminas invånare.

Redan förra året kom larmrapporter från kommunen som styrs av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Feministiskt initiativ och Politiskt alternativ om ett betydande budgetunderskott och att stora besparingar var att vänta. Men så sent som år 2016 ha stoltserat med att man hade ett överskott på hela 40 miljoner kronor, något som man menade till stor anledning berodde på flyktingmottagningen.

LÄS ÄVEN: Rapport: Kommunernas kostnad för ekonomiskt bistånd ökar – nyanlända största orsaken

Före detta kommunalråd kopplar krisen till invandringen

Enligt SVT har kommunens betalningsförmåga bara på tio månader minskat från strax under 70 miljoner kronor till 13 miljoner kronor, vilket tvingar kommunen att låna upp hela 82 miljoner kronor och även vidta sparåtgärder för att gå runt. Enligt centerpartisten Annika Andersson, som är kommunstyrelsens ordförande, finns det olika förklaringar till det ekonomiska läget som drabbat dem. En sådan är att man ”inte har tagit nog hårda beslut”.

Men några klargörande följdfrågor till Andersson från den skattefinansierade public service-aktörens reporter kring vilka beslut som avses ställdes inte. En nätgranskning visar dock att Vilhelminas tidigare socialdemokratiska kommunalråd Åke Nilsson år 2016 uppgav att kommunen befinner sig i en pressad situation med ett verksamhetsunderskott i skola och socialtjänst på 20 miljoner kronor kopplat till den höga invandringen.

– Åtgärderna för flyktingmottagningen pågår hela tiden så skulden byggs på. Man börjar fundera över om det är lönt när vi inte får pengar tillbaka, berättade Nilsson för SVT.


C-toppen: ”Vinsten är mer än en summa på banken”

I februari förra året författade C-toppen en krönika i Lokaltidningen där hon uttryckte stolthet över kommunens mottagande av migranter, som hon erkände varit en ekonomisk påfrestning men för att ”rädda livet på människor på flykt”.

Däremot vill Andersson inte vidgå att detta är anledningen till det historiska underskott som kommunen nu står inför, trots att man utvidgat de kommunala verksamheterna relaterat till mottagandet.

Men tack och lov, säger jag. Vi var snabba med att ta vårt ansvar 2015. Vi tog emot ungdomar på flykt. Ungdomar som flytt sina egna hemländer för att deras liv var hotade. Dom lämnade allt dom ägde, familj och släktingar. Deras situation går inte att förstå, åtminstone kan inte jag göra det.

[..]

Så visst är det väl sant att Vilhelmina kommun satsade på flyktingmottagandet. Satsade vår välfärd för att rädda livet på människor på flykt. Satsade vår välfärd för att bli fler i samhället. Däremot tycker jag inte att det är sanning när vissa nu påstår att det är anledningen till vårt historiska underskott.

På fredagseftermiddagen ringde Samhällsnytt upp Andersson för att höra mer exakt vad som orsakat den historiska krisen i kommunen och fråga hur hon ser på tidigare kommunalrådet Åke Nilssons (S) uppgifter om kostnaderna kopplat till flyktingmottagning.

Jag har några frågor angående dina uttalanden i SVT.

[Tystnad]

Hallå Annika? 

– Eh, ja kan du återkomma?

Det framgick inte konkret av intervjun vad som är orsakerna till den ekonomiska situation ni befinner er i. Kan du berätta närmare?

– Främst befolkningsminskning skulle jag säga.

Du säger i intervjun att situationen kommer att bli märkbar för invånarna i Vilhelmina. På vilket sätt kommer det att bli märkbart? 

– Det blir alltid märkbart när man gör skillnader i personalförändringar.

Du säger även att ni ”inte tagit nog hårda beslut”. Vad menar du för beslut?

– Ja, hårda är väl inte det uttrycket jag skulle använda men däremot skulle vi väl ha tagit beslut att börja minska verksamheterna mycket tidigare.

Varför gjorde ni inte det?

– Jag skulle säga inte så beslutsamma politiker. Inte tagit det på allvar.

Kunde ni inte förutse konsekvenser av vissa politiska beslut?

– Eh… jo det kunde vi se redan 2014 att vi minskade i befolkningen och därför måste ställa om verksamheterna. Det skulle vi ha sett under en längre tid menar jag.

Ni har en situation där ni kommer behöva låna över 80 miljoner kronor för att bland annat betala löner och räkningar. Är det en drastisk befolkningsminskning som orsakat den här situationen?

– Nej, men det tänker jag heller… inte sagt. Men att man minskar i befolkning det gör ju att man behöver ställa om. Det är klart att man måste planera för. Men sen har ju utflyttning i framförallt arbetsför ålder gjort att det kanske minskade extra mycket nu. Det stämmer ju inte heller att det är 80 miljoner kronor. Det är olika summor som rörs ihop. Men det gör ju inte det mindre kännbart för det. Men det blandas ihop med andra investeringar. Så det är inte 80 miljoner för att betala drift.

Har Centerpartiet i Vilhelmina sett den här situationen komma?

– Jag är självkritisk det är jag. Vi har inte suttit i styrande position på många år. Men vi har haft oppositionsroll. Jag vill inte vara den som kritiserar den tidigare majoriteten på det sättet. Det är klart att alla har haft en roll. Ja, vi har inte varit nog beslutsamma helt enkelt.

Så med facit i hand skulle ni i ert parti ha hanterat förslag på ett annat sätt?

– Det är jättelätt att stå och säga nu att vi skulle gjort annorlunda för att inte hamna där vi är idag. Men det finns ju olika faktorer som gör att det blir den här smällen precis just nu. Det är bland annat stora pensionsutgifter som en kommun står inför.

I en krönika förra året kritiserar du de som hävdar att kommunen har haft stora kostnader kopplat till flyktingmottagande. Står du fast vid det?

– Jag tycker inte det stämmer.

Du skriver att du är stolt över mottagandet och att det har kostat. Tidigare kommunalråd Åke Nilsson (S) menar att åtgärder för mottagandet gör att en skuld byggs på. Ser du den kopplingen?

– Nej. Nej, jag ser inte den kopplingen.

Är det kostnadsfritt med flyktingmottagande?

– Det innebär jättemycket intäkter för samhället. Jag är fortfarande jättestolt över att vi gjorde den insatsen vi gjorde om vi säger så. Att vi sitter i den situation vi gör nu har inget att göra med flyktingmottagande – överhuvudtaget.

Det är alltså ingen större kostnad?

– I dagsläget är det ingen kostnad alls.

 Vad tror du att Nilsson menade med att skulden byggs på?

–  Det kan jag inte svara på. Han avgick som kommunalråd 2017.

Kritiker menar att invandring är en kostnad för kommuner. Men för Vilhelmina är det alltså snarare en vinst?

– Ja, det tycker jag definitivt att det är.

Du har själv varit god man för ensamkommande och har säkert koll på vilka kostnader det innebar. Men för kommunen har det varit en vinst från start menar du?

– Nej, jag menar inte ekonomiskt. En vinst för samhället kan vara mycket mer än en summa på en bank tänker jag. Det mottagande vi gjorde har ingenting med den situation vi står inför nu att göra. Om du sedan vill vinkla det till det så.

LÄS ÄVEN: Elever i Lindesberg tvingas äta fil till lunch – när kommunen satsar på migranter

10.3K Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.